8 mars & jag

* * *

De senaste åren har jag tagit en funderingsrunda inför
internationella kvinnodagen. Vad är det liksom meningen
att jag ska göra? Hur ska jag förhålla mig?

I dag har mejlen rullat in, en massa nätshoppar erbjuder rabattkoder,
för att fira och uppmärksamma kvinnodagen. Jag känner mig provocerad
över att man försöker omvandla en ståndpunkt till en köpupplevelse.
Ser ett alternativ på en nätbutik med kläder, där man lyft fram en intervju
med kvinnan bakom ett klädmärke istället. Mycket bättre.

Förra helgen i tidningen tipsade jag om några filmer, böcker och utställningar
i samband med just internationella kvinnodagen. Och det är så jag landar i
att jag vill ta hand om den 8 mars. Genom reflektion, och genom att lära
mig av det som varit för att blicka framåt.

På Kvinnohistoriskt museum i Umeå hänger en utställning om kvinnliga
pressfotografer, under namnet "Upphovsmannen är en kvinna". Den skulle
jag till exempel gärna se.

Poddavsnittet "Kvinnohimmelen" av Mia Skäringer och Anna
Mannheimer passar bra att lyssna på, liksom boken "Svart kvinna"
av Fanna Ndow Norrby passar att läsa. Och på SVT Play ligger en film som
är klockren för dagen: "Suffragette" om fotsoldaterna i den tidiga brittiska
feministrörelsen. Kvinnor som offrade sina jobb, hem, barn och
sina egna liv i kampen för jämlikhet. 

Äntligen har jag hittat ett förhållningssätt som passar för kvinnodagen.
Jag ser det som en dag för reflektion och lärdom.

Och det handlar verkligen inte om rabattkoder eller blommor.