fredag, mars 23, 2018

Den klara tanken


* * *
Det var måndag och jag var på väg hem från jobbet.

Stod med cykeln vid trafikljusen intill Sundsgatan.

Väntade på grönt ljus och tittade upp mot backen. Stadshuset i
senapsgult på vänstra sidan och den vita, vackra kyrkan till höger.

Det var då det slog mig. Att mina tankar känns klara nu. Det känns som
jag kan tänka rent. Som att fantasier tar form och formuleringar faller
på plats, som en porlande fjällbäck om våren. Klart, kallt och utan
blöta höstlöv eller lervälling som grumlar.

Det var evigheter som jag upplevde den klara tanken sist. Kan faktiskt
inte minnas när det kändes som att jag kunde tänka helt rent, utan
ett svagt stråk av dimma som skymmer sikten.

Jag tror att det handlar om min medicinering. Att kombinationen
med grishormon och lio fungerar, att jag börjar hitta rätt dosering.
När jag pratar med min läkare nästa vecka, ska jag be om remiss
för att ta ett prov och få det på papper.

Fram tills dess, njuter jag.

~ av den klara tanken.


tisdag, mars 20, 2018

Påskstämning







* * *
Påsken är kanske inte den högtid jag pyntar mest. Ofta är vi bortresta
någon dag under själva påsken och då blommar fixarlusten inte ut till fullo.
Men någon liten sak sätter stämning, och nu när jag samlat allt högtidspynt
under locket i kökssoffan är det lätt att hitta. Tidigare kunde jag hitta något
påskägg i städskrubben och några fjädrar i skrubben för återvinning
samt ytterligare någon tupp i mitt pysselskåp.

Förutom att samla mitt pyssel och pynt på ett ställe har jag också samlat
ihop ett gäng bilder på pysslat 
påskpynt som jag fångat på bild genom åren.

Mycket fjädrar, både i ris och tryckta på låtsasägg. Guldiga tatueringar,
också fina att gnugga fast på vitmålade äggformer. Sedan har vi
hemmaklippta pappersfjädrar på pinnar, klassiska påskfigurer som jag
målat i kalkfärg, tulpaner upp och ned och en girlang med söta kaniner.

Snart är det dags att se vad kökssoffan bjuder på för påskfint i år.

Kanske blir det något nytt pyssel också.

~ det är nästan det roligaste.


lördag, mars 17, 2018

Ny matfavorit





* * *
Genom åren har vi arbetat upp en ganska bra bas med
vardagsmiddagar vi återkommer till gång på gång. Men eftersom
vi numera försöker äter vegetariskt fler än en middag i veckan har
jag kikat på en del nya recept för inspiration. Markus gör en
vegangryta som snabbt har blivit en favorit, men den här pastarätten
tar sig också in på listan av nya som vi gillar.

Krämig bönpasta med fräst grönkål, purjo och vitlök vänds
tillsammans med crème fraiche. Hela anrättningen toppas
med rostade, grovhackade mandlar och stekt halloumi.

På Ica:s hemsida finns hela receptet (klick).

På söndagar skriver vi matlista och veckohandlar. Då har vi planer
och middagar för söndag till lördag. 
Vi anpassar också maten efter
aktiviteter. Tisdagar äter vi senare eftersom Siri har kör, då kan vi göra
mat som behöver längre tid i ugnen och på fredagar blir det ofta soppa,
eftersom det inte är den bästa lunchlådematen.

Sedan är jag nyfiken på dig som läser. Veckohandling? Matkasse?
Småshopping mest varje dag på känsla? Recept eller freestyle?
Berätta gärna.


onsdag, mars 14, 2018

Föräldrahjärtat, en sväng till


* * *
Det är länge sedan jag förstod att jag aldrig kommer att bli riktigt klar
med min sorg över att inte få bli mamma en andra gång. Och det är helt okej
att det är så. Det är sällan sorgen omfamnar mig helt och hållet nu, men när
den gör det så får det vara så. Varken mer eller mindre.

I år fyller jag fyrtio, en milstolpe i livet och en tydlig gräns i möjligheten
till föräldraskap. Som mitt liv ser ut i dag,drömmer jag inte om en bebis
i mitt liv. Även om jag kan känna mig ledsen över att inte få ett barn till.
Går det ens ihop? Jag fantiserar inte om en nyfödd, men jag känner
mig ibland sorgsen över att inte ha två barn.

När en person jag älskar var dödligt sjuk för ett antal år sedan,
pratade vi en hel del om att fylla år. Där och då grundlades min
syn på årsmässiga milstolpar, och den går helt enkelt ut på tacksamhet
för möjligheten att finnas kvar ett år till. Alternativet är så mycket sämre.
För mig känns fyrtio som en bra plats, jag är på rätt ställe i livet
med så mycket vackert omkring mig.

Jag och Siri följer en del Youtubers och bloggare tillsammans. Just nu
har flera fått barn och är gravida. Det är små rosenkindade bebisar som
sover i mammas famn och händer som formar hjärtan över fina gravidmagar.
Det gör mig glad och ledsen på samma gång. Glad för det jag har, sorgsen
för att jag aldrig fick uppleva resan en andra gång.

Det är vardagsmorgon och dagsljus innan sju. Jag öppnar Siris
sovrumsdörr och drar upp rullgardinerna. Ett fönster står på glänt och
släpper in luft. Jag sätter mig på hennes sängkant och ger henne en
puss i nacken. Ritar hjärtan med fingertopparna på hennes nakna,
sovvarma rygg. Skulderbladen. Två födelsemärken. Mitt hjärta
svämmar över, och just i den stunden är livet perfekt.




tisdag, mars 13, 2018

För ansiktet




* * *
Det börjar vara ett tag sedan min hudvårdsrutin möjligtvis
bestod av att tvätta av dagen med tvålen vid handfatet. Kanske
smorde jag in mig med hudlotion någon gång då och då.

I dag är stunden i badrummet om kvällen en skön rutin
med tid för tankarna att vandra fritt en liten stund.

Min samling produkter sträcker sig mellan olika märken och hos
olika företag har jag hittat olika guldkorn. En del finns att handla lokalt,
men jag vänder mig också rätt ofta till nätet. 

En olja som jag använder varje dag är Clarins santal oil som
återfuktar torr hud. Den går på efter serum och före hudkräm.
Jag gillar också den lätta doften av kardemumma.

Den är även perfekt att blanda i en foundation för lite mer glow.

Något annat som blivit självklart med åren är solskyddsfaktor.
Det använder jag dagtid året runt. Känns bra när man sitter och
blir uttorkad vid en datorskärm en stor del av dagarna.


Hudvård, alltså.

En stund av lyx och självtid varje dag.


måndag, mars 12, 2018

De små tingens hem







* * *
Morgon, lunch och efter jobbet. Ljuset är ett helt annat nu, det bär
på löften om lättare tider. I går långpromenerade jag och min dotter
i varm sol. Frusen fjärd under fötterna, värme mot täckbyxorna.

Med ljuset kommer också drömmar om att ändra om hemma. Kanske
måla bort vita väggar i hall och kök och istället låta blekgrönt-mot-grått
och matt träda in. Sådan färg som skiftar i ljuset.
Måla väggfast bänk och stora skåpet i samma färg som väggarna.

Nya sammetsdraperier till hallen, där de gamla är bleka från år
av genom-fönstret-sol. Någon lampa med sammetsskärm.

Kisar på verandan var gång jag går in och ut. Hur skulle vi kunna ordna
där? En matplats under tak där man vill dröja sig kvar. Men hur?

Fångar några vinklar i huset genom kameran.

Tänker, att detta är mitt hemma. Min stilla plats
för återhämtning och skratt och trygghet.

Så mycket det betyder för mig.

Inte de små tingen, inte de stora heller. Utan känslan.

~ det är från den som lusten att omvandla och förvalta kommer åter.


fredag, mars 09, 2018

Dans, Mello och uteliv


* * *
Fredag kväll och jag går mot helgen med en huvudvärk som inte
vill släppa. Men i morgon är det ledig dag och jag tänker tassa upp till
doften av nybryggt kaffe och promenadsugen hund.

Vi ska också mjuklanda i Melodifestival-final och
dansföreställningen Complete. Siri ska se den med sin skola,
men jag har köpt en biljett för att kunna hänga på.

Såg att de skulle turnéra i Norrbotten i höstas och blev intresserad:

"Complete Dance Crew är smittsam
dansenergi i rått format.

Medlemmarna i Complete har alla medverkat
i stora tv-produktioner och turnéer som
Melodifestivalen, Eurovision Song Contest
och Talang, men även samarbetat med nationella
och internationella artister, bland annat
Eric Saade, Danny Saucedo, Jennifer Lopez
och Black Eyed Peas.

De har också visat sina kunskaper
i sammanhang som Cirque de Soleil,
Streetstar och Bounce."


Mello, dans, uteliv och hemmatid. 

~ det ser jag fram emot.


torsdag, mars 08, 2018

8 mars & jag


* * *
De senaste åren har jag tagit en funderingsrunda inför
internationella kvinnodagen. Vad är det liksom meningen
att jag ska göra? Hur ska jag förhålla mig?

I dag har mejlen rullat in, en massa nätshoppar erbjuder rabattkoder,
för att fira och uppmärksamma kvinnodagen. Jag känner mig provocerad
över att man försöker omvandla en ståndpunkt till en köpupplevelse.
Ser ett alternativ på en nätbutik med kläder, där man lyft fram en intervju
med kvinnan bakom ett klädmärke istället. Mycket bättre.

Förra helgen i tidningen tipsade jag om några filmer, böcker och utställningar
i samband med just internationella kvinnodagen. Och det är så jag landar i
att jag vill ta hand om den 8 mars. Genom reflektion, och genom att lära
mig av det som varit för att blicka framåt.

På Kvinnohistoriskt museum i Umeå hänger en utställning om kvinnliga
pressfotografer, under namnet "Upphovsmannen är en kvinna". Den skulle
jag till exempel gärna se.

Poddavsnittet "Kvinnohimmelen" av Mia Skäringer och Anna
Mannheimer passar bra att lyssna på, liksom boken "Svart kvinna"
av Fanna Ndow Norrby passar att läsa. Och på SVT Play ligger en film som
är klockren för dagen: "Suffragette" om fotsoldaterna i den tidiga brittiska
feministrörelsen. Kvinnor som offrade sina jobb, hem, barn och
sina egna liv i kampen för jämlikhet. 

Äntligen har jag hittat ett förhållningssätt som passar för kvinnodagen.
Jag ser det som en dag för reflektion och lärdom.

Och det handlar verkligen inte om rabattkoder eller blommor.


onsdag, mars 07, 2018

Röda godsaker i skål



* * *
Morgnarna känns liksom längre nu, med ljuset och ett barn som har
sportlov. Jag kan cykla lite senare och därmed blir det lite mer tid att lägga
en extra hand vid frisyren eller frukosten för den delen.

Siri äter ofta fröknäcke med pålägg och en skål yoghurt på morgonen.
Toppingen varierar beroende på säsong och vad vi har hemma.

Nu slog jag faktiskt till på jordgubbar och passionsfrukt i butiken,
så det blev hemkokt lingonsylt med kokossocker och honung,
tillsammans med skivade bär, passionsfrukt som liksom poppar
av vitaminer och så lite äppelmüsli och kokos.

Det känns som en härlig start på dagen.
Att ställa fram en tallrik fylld med färg och godsaker.


måndag, mars 05, 2018

Tre från mobilen




* * *
Så gick en marshelg och dagarna blir ljusare. Snöflingorna dansar omkring
i morgonsolen och lägger sig glittrande över alla snölager på marken.

Jag kikar i mobilen och hittar tre bilder från helgen / morgonen.

~ Siri låter tv:n gå i bakgrunden medan hon färglägger i en
ny bok. Markus lagar mat och jag gör min posturala träning.

~ Vi äter middag med farmor och farfar om lördagen och firar mormor
om söndagen. Leslie passade på att flytta in i en riktig hundkoja.

~ Och Siri har sportlov medan vi vuxna jobbar. Det blir lite extra tid över
på morgnarna när det inte ska fixas mellis och balettfrisyr. Vi passar
på att mysa innan pussande hunden klämmer sig emellan.


fredag, mars 02, 2018

Vardagslista


* * *
Något jag värderar högt i min vardag:
Att de allra flesta kvällar få komma hem och veta att jag inte
ska iväg någonstans. Mjukiskläder och tofflor. Superviktigt för mig.

Det här äter jag till frukost: 
Alltså, jag varierar mig aldrig. Smörstekt och ostpanerad omelett
i gjutjärnspanna. Romansallad, zucchini, gurka, tomat, sockerärtor,
surkål och paprika till. Kaffe som jag mixar med kokosmjölk
och kokosolja. Massa vatten.

När går jag och lägger mig:
Vid halv elva. I stort sett samma tid vardag som helg.

Saker som står på min tråkiga vardagliga 
to-do just nu och som jag aldrig gör:
Gillar att hålla efter och ha en bra grundnivå hemma. Att gå ut med
soporna är mitt sämsta, men det känns ju alltid fräschare efteråt.



Det här äter jag till lunch:
Hm, omelett igen. Fast på två ägg och med ädelost i för
variationens skull. Mår så bra på äggbaserad mat. Runt en gång
i veckan blir jag lite less och gör smoothie med jordnötssmör och
något till istället. Här kan vi ta en paus och prata om Paulúns
superkex med quinoa, äpple och ingefära
. Naturligt glutenfritt och
hur gott som helst! Min avokado var inte perfekt, dock.

När jag går upp:
Väckaren ringer 05.30. Kliver upp på en gång.
Händer aldrig att jag snoozar.

Jag går till jobbet:
Lämnar infarten på elcykel runt kvart i åtta.

Jag kommer hem från jobbet:
Ofta vid halv sex.




En vanlig vardagsmiddag:
Det blir mycket gratängvarianter i ugnen. God mat som gör sig bra
i lunchlådor. Nyss åt vi en sådan klassiker. Lägger vit fisk i en
ugnsform, toppar med grovhackade hasselnötter, purjo och citronolivolja.
Lägger broccoli runt om. Mixar ihop mjukost, grädde och creme fraiche
med massa dill, fransk senap och en buljongtärning. Strör över lite riven
ost och gräddar i ugnen. Vi äter med en stor blandsallad till.

Färsk mango är jättegott till.




Vad jag gör på vardagskvällar:
Äter middag, diskar undan och byter om. Gör läxorna med Siri och ser
något med henne på tv. Läser för henne och pratar om dagen som varit
och om morgondagen. Sedan gör jag och Markus te och ser något
tillsammans innan jag läser en stund. Simple as that och jag älskar't.

Har jag söndagsångest:
Nej, aldrig. Jag älskar mitt jobb även om helgerna
går lite för fort ibland. Söndag är dessutom en dag
av handla, tvätta, läxa och annat inför veckan.


torsdag, mars 01, 2018

Livet utan köldgräns



* * *
Det har varit lite för många dagar med minus tjugofem.
För min smak i alla fall. Jag längtar efter soliga minus
tio, som plötsligt känns som en mild havsbris i jämförelse.

Tragglar med dunjacksbollen, täckbyxor, dubbla handskar och
dubbla mössor varje morgon när jag trampar igång cykeln.

Men mitt i allt det kalla finns sådan värme. Jag möter den på alla
möjliga ställen just nu. Hos de jag intervjuar, hos människor jag
håller nära. Hos en arbetskompis som hjälper mig lite extra och
hos en vänbekant som hör av sig och vill hjälpa mig med mitt onda.

Så i allt som är kallt och fruset

~ finner jag också en massa massa värme.

Livet har ingen köldgräns,
varken uppåt eller neråt.