Att raka en måne

Igår hade jag och Hemi en mysig kväll på tuman hand. Vi tog cykeln och cyklade/sprang en runda för att avsluta med en träningspass på gräsmattan med glad och alert hund som också passade på att ha ett ridgebackryck.

Idag har det varit sol, regn, snö och sol igen. Vi har bland annat varit på bibblan och lånat både barn- och vuxenböcker. Både igår och idag har Siri varit en trött tjej och sovit tre gånger istället för vanligare två. Hon är sig inte riktigt lik, lite mer gnällig och vägrar bestämt äta puré/gröt/välling. Bara mamma duger. Det som gick så bra med maten ... jag ser bara framför mig hur jobba-heltid-hela-sommaren närmar sig. Nåväl, det är bara en fas och det har man ju lärt sig - faserna kan vara väldigt korta.

Mellan snö- och regnskurarna lyckades jag och Humlan pricka in ett joggingpass. För mig stämde löpningen totalt idag (laddar inför Tjej-joggen). Det gick fort (nåja) och lätt, vilken underbar känsla det är när allt stämmer. Man har lagom kläder på sig, andningen harmonierar med löpstegen och även huvudet är med. Och sedan i slutet när man kan trycka i lite extra och det börjar bränna i lungorna ... oh, I love it. Hemi hängde med rätt bra, lite pepp med löften om att springa till bilen, springa hem till pappa och få mat hjälpte till.

Förresten har jag fräschat upp babygymmet vi har lånat, det är dags att låta nästa pyre använda det. En måne med bjällra i har varit favoriten, därav har ena sidan av månen blivit väldigt sugen på. Svart och noppigt blev avhjälpt med en rakhyvel (!) och en omgång i tvättmaskinen. Raka en måne, säg den som gjort det förut!

Vill ha

Även om jag inte gett upp drömmen om ett Smeg-kylskåp, så kan man med billigare medel göra sitt kök mer 50-talsinfluerat. De här köksgrejerna, som jag hittade på inredningsbutiken bakom Max i Piteå, skulle göra sig bra hemma hos oss.

Hundfunderingar

Nu har vi varit hos veterinären. Hon var bra, tog sig tid, men det känns svårt att sammanfatta vad hon sa. Vi pratade mest och hon tror att Hemi reagerar mot flera saker på flera sätt, typ att hon bland annat är allergisk mot sin egen hud. "Om det var min hund skulle jag sätta den på en låg dos kortison, varannan dag, som man ger resten av livet", sa hon och tillade att hon inte skulle våga hypersensibilisera henne om man hittade något tydligt som hon är allergisk mot.

Analsäckarna är i alla fall tömda och blodprov för att se om hon har sköldkörtelrubbning är taget. Själva blodprovet för att se allergier kanske vi gör ändå, även om det blir kortison, bara för att veta - eller veta att vi inte vet. Kostar 1 200:-, men det kan det vara värt.

Och förresten, donnan väger 47,7 kilo - maxvikt. Trots att hon enbart äter allergifodret, inga matrester, inget godis, ingenting. Så nu är det order om diet!

Utsikt inne & ute

Utsikt från vårt skidåkarrum, Anja med Siri i pulkan och utsikt inuti vårt skidåkarrum.

På väg mot Norge

I lekhimlen

Mysig lunch hos Jill i Blåsmark, Siri var i lekhimlen - men mest ville hon och Love ha samma leksak.

Tid i bilen

Lapporten, mycket tanka blir det och Siri sliter alltid, alltid, alltid av sig ena sockan så fort hon får chansen.

Trasig skoter

Fruktstund på isen, Siri sover gott i pulkan och Jonas skoter gick sönder när Markus hämtade oss på isen.

Snöigt

Siri med sina "babybans", Jonas, Lycka och Siri myser på Anjas rum och mycket snö är det.

Tycka-synd

Den trevliga gårkvällen fick ett snopet slut. After-workade med Maria och Sanna på Bryggargatan och det var gott och trevligt och dessutom första kvällen jag var ute sedan vi fick Siri då jag inte behövde känna någon brådska hem eftersom hon redan sov när jag for. (I Umeå blir det ju liksom aldrig tillfälle att gå ut på kvällarna, då måste jag i så fall göra det ensam och det känns inte så kul ... nåväl, det var en parantes.)

När det var dags att tänka på refrängen ringde jag till Markus för hämtning. Siri hade sovit gott i flera timmar, Fred och Wiweca hade också lagt sig men Markus tänkte att han säkert kunde hämta mig utan att hon vaknade, det tar ju bara några minuter.

När vi svänger in på gården hör vi jordens vaktskall inifrån huset. Siri panikgråter och tar länge att trösta, skrämd av "syrrans" vakteri. Så jag fick slänga av mig skorna och amma, amma, amma. Det tog drygt två timmar att få Sirilutten att somna om. Sedan vaknade hon vid fyra och låg och sprattlade och halvsov till sju.

Å, jag tycker inte det hade varit för mycket begärt att få komma hem. Att bli frågad av Markus "Hade ni roligt, hjärtat?" och sedan bli bjuden på en kopp te i lugn och ro innan sängdags. Nu kändes det som att jag straffades för att jag haft en rolig kväll ute (fånigt, jag vet ...).

Ikväll har vi grillat hos Marcus och Carol, men alla blev så sena med grillningen så vi fick grilla i förväg och äta eftersom jag skulle gå hem och söva Siri. Så vi prommade hem när de andra satte sig till bords. Som synd var hade Siris farmor och farfar redan blivit bortbjudna, annars hade vi haft barnvakter här hemma. Markus är kvar på fest och jag har ätit en tröstglass och en tröstbanan (fast så hemskt är det inte, jag tycker nog bara lite synd om mig själv).

Roadtrip

Jag och Markus har varit till Boden och köpt sommardäck till bilen. Jag har skolat ut lite växter med Wiweca, skrivit lite krönika, ätit lunch. Nu ska jag duscha och skriva lite mer innan Siri vaknar. Sedan bär det av till tidningen för att prata sommarjobb.

Det var kul att vara ute på roadtrip bara jag och sambon. På dagen åtta månader gammal nostalgi att köra förbi Sunderby sjukhus.

Säkert

Igår på Bergsviksbron blev jag omkörd av en vit Saab. Efter den kört om mig körde den om ännu en bil som höll hastighetsgränsen. Över heldragen linje.

Registreringsnumret: SÄKER.

Igår lunchade jag hos Jill, även Hanna med barn och Johanna med hundar var där, sammanlagt en glad skara på tio personer/hundar. Vi var också på kalas hos Marcus som fyllde 29.

Idag har Jill, Love, Hanna och Molly varit här på förmiddagsfika. Jill klippte mig lite också och vi åt grötlunch. Efter middagen blir det försenat födelsedagskalas hos Molly.

Dagarna hemma rinner som vanligt iväg ...

Kort summering

Långa turer med sovande Siri i pulkan.
Hotellfrukostar med utsikt över fjälltoppar.
Strålande sol.
Två meter snö.
Goda middagar med goda vänner.
En bebis som sovit sig igenom basketmatcher, hundskall, jubel och förflyttning från personalbostad till hotellrum.
Ett spa-besök med Siri - bubbelbad i nordisk stil, Anna Ternheim i högtalarna och snön som drevat upp kristallvit mot fönstrena.
Och, visst, Markus har fått åka puder.

Jo, det har varit en toppenpåsk!

Redo för avfärd

Vi har prövat pulkor och barnsolglasögon. Vi har handlat och lånat solskyddsfaktor, så imorgon bitti ger vi oss iväg mot fjällvärlden. Idag har det varit bra väder i Gränsen, men det är ombytligt, så vi får väl se. Blir säkert bra hur som helst.

Har kanske inte tillgång till så mycket internet, så det blir nog bloggpaus några dagar. Men kameran är laddad, så ni får följa med på vår resa nästa vecka! På tisdag är vi åter i Piteå.

Glad påsk!

Skidfunderingar

Imorgon bitti åker vi till Piteå och på fredagmorgon vidare till Riksgränsen där vi, precis som förra året, ska tillbringa påsken.

Därför borde jag skriva klart krönika.

Har packat det mesta, dock väntar mer saker på oss i Piteå. Snowboard, snowboardskor, pulka, skidor, pjäxor ... vet ännu inte om vi tar med någon barnvagn till fjällen.

Förra påsken promenerade jag mest, bland annat tog jag upp Sirre, som då låg i magen på toppen, jag var också vilse på fjället med hunden Lycka. Den här vintern ska vi gå på tur. Det betyder att jag ska åka skidor på längden. Sist jag gjorde det var det inte frivilligt, det var i spåret på Pitholm och precis som alla gånger förut kunde jag inte svänga i den stora backen vid vattentornet utan kraschade rakt in i trädet längst ner. Oho, hoppas det går bättre den här gången.

Självporträtt

Mitt nya halsband.

Gigantisk väckarklocka

Just när Siri somnat för kvällen parkerade glassbilen. Utanför. Vårt. Sovrumsfönster. Och spelade sin glada trudelutt.

Som värsta gigantiska väckarklockan.

Ägnade en extra halvtimme åt att söva om donnan, inte helt lätt eftersom glassbilen trudeluttade fyra gånger till på olika ställen i området. Det ekar bra mellan höghusen. (Jag längtar HEM, där parkerar ingen glassbil utanför vårt sovrumsfönster!)

Dagen annars har bestått av vårt sista BVC-besök här på Ålidhems vc, donnan väger 9,03 kg och är 69 cm lång (om jag minns rätt). Hon fick godkänt i Boel-testet (hörseltest).
Vi har också babysimmat på eftermiddagen, Siri har lärt sig sitta på madrasskant och dyka i själv utan att man säger hålla-andan-kommandot. Det var kul idag, pratade lite med en söt mamma. Mettes mamma. Det är så man kommer att omnämnas ett långt tag framöver, som "Siris mamma".

Markus har lagat toppengod lax i foliepaket med potatis, lime, sockerärtor, purjo och grillad paprika. Jag har sytt, pysslat och sett Desperate. Nu är det dags att sova.

Flytta, bo, leva

Igår när jag skulle sova drabbades jag av min första svåra hemlängtan.

Det märks att det är vår i luften. Mycket folk i farten utanför sovrumsfönstret, bilar som gasar i gruset, folk som pratar ... allt hörs så bra när fönstret står öppet för att släppa in lite nattluft. Dessutom har jag aldrig trivts i sovrummet här. Fula garderober, trångt, svårstädat och med gula tapeter. Gult känns helt fel i ett sovrum för mig.

Så jag låg och längtade hem till vårt fina, svala (färgmässigt svala alltså, på sommaren blir det gräsligt varmt på övervåningen) sovrum, ville ligga där och lyssna på spöregn på plåttaket.

När vi köpte huset på Djupviken tänkte jag att det skulle bli min fasta punkt, eftersom jag flyttat en del mitt liv. Nu blev det inte riktigt så, eftersom vi renoverade läänge, sedan fick vi sommaren ihop men med vetskap om att Markus skulle flytta till Umeå på hösten. Sedan bodde jag själv i huset två terminer och sedan hade vi en sommar ihop i huset med vetskap om att vi skulle flytta till Umeå på hösten. Sedan får vi nu en sommar i huset tillsammans, men sedan ska Markus göra ytterligare två och en halv månad i Umeå. Men sen ... kanske. Inte så att jag ångrar något, speciellt att följa med till Umeå är jag glad att jag gjorde, att jag vågade.

Hur som helst fick mina hemlängtanstankar mig att summera mina boenden:

Först bodde jag som nyfödd med mamma och pappa i lägenhet på Lasarettsvägen.
Sedan flyttade vi till vårt nybyggda hus på Barrgränd, Bergsviken.
Sommarlovet till trean flyttade vi till stora, gula huset på Södra Pitholm, men först mellanlandade vi den sommaren i min mosters sommarstuga.
Sedan flyttade vi med mamma till lägenhet på Durrnäs ...
... och med pappa till lägenhet på Furuberget.
Sedan flyttade mamma också till Furuberget.
Där någonstans halvbodde jag också hos min dåvarande kille, på Zon.
Innan jag gått ut sista året på gymnasiet flyttade jag till egen lägenhet på Lasarettsvägen.
För att sedan flytta hem till mamma inför mitt folkhögskoleår ...
... som gick av stapeln i Bollnäs, där jag bodde i korridor.
Sedan hem till mamma igen.
Som ett halvår efter köpte hus på Norrgatan och jag flyttade med dit.
För att ett tag efteråt flytta in hos Markus på Källbostreet.
Och så hem till mamma en sväng till medan vi renoverade.
Sedan till huset.
Och till Umeå.
Och snart till huset igen.

Pust. Snart ska jag flytta igen, men sedan hoppas jag det blir lugnt ett tag. Till vi måste bestämma hur vi ska göra med huset, som kommer att bli för litet om några år. Men det vill jag inte tänka på nu.

Hurra, hurra, hurra!

För det är ingen vanlig dag, för det är Mollys födelsedag!

Idag säger vi grattis till sötaste Molly på Backevägen som fyller 2 år!

Fin post igen och drömmar

Jag är inte så van att få respons på det jag skriver i tidningen. Men sista gångerna jag varit i Piteå har jag faktiskt blivit stoppad varje gång av någon som berättar att de tycker om mina ord. Senast när jag var med Hemi hos veterinären. Jag har ju skrivit i PT i cirka 13 år, men skillnaden är kanske att jag skriver mer personligt nu?

Hur som helst, idag har jag fått ett så fint mejl. Det är så roligt, en riktig ego-boost, att någon tänkt skriva, faktiskt gör det och skickar iväg det genom att stava mitt tjorviga namn - med flertalet möjliga fallgropar - rätt.

Bland annat stod det "Har du aldrig funderat på att ge ut en liten bok med dessa kåserier samlade? Det kunde väl bli en kul inspirationsbok till lust och glädje för andra unga föräldrar. Alldeles säkert skulle en sådan bok tilltala även mig, som numera har vuxna barn, med igenkännandets glädje."

Klart det börjar klia i redigerings- och formgivningsfingrarna. Jag får klara idéer på hur det skulle kunna se ut på direkten. Nåväl, bokdrömmen känns ... som en dröm. Men kanske, kanske skulle man kunna hitta något litet lokalt förlag där man kunde ge ut en liten skrift med krönikor från det första året med barn.

Nåja, att drömma gör mig i alla fall glad.

Medan Markus har pluggat idag har jag varit på loppis på kyrkan ett stenkast bort. Syster och hennes Arash gjorde oss sällskap, men det var en liten loppis tyvärr - för jag var på fyndhumör. Sedan tog vi en fika på Ålidhems centrum.

Innan vårt söndagsprogram "Hemma hos Jamie" börjar ska jag ta ett lyxigt bad med badbomb. Har sparat på dem för att det känns så lyxigt, men inser att snart flyttar vi ju så det är bäst att använda.