söndag, april 01, 2007

Fin post igen och drömmar

Jag är inte så van att få respons på det jag skriver i tidningen. Men sista gångerna jag varit i Piteå har jag faktiskt blivit stoppad varje gång av någon som berättar att de tycker om mina ord. Senast när jag var med Hemi hos veterinären. Jag har ju skrivit i PT i cirka 13 år, men skillnaden är kanske att jag skriver mer personligt nu?

Hur som helst, idag har jag fått ett så fint mejl. Det är så roligt, en riktig ego-boost, att någon tänkt skriva, faktiskt gör det och skickar iväg det genom att stava mitt tjorviga namn - med flertalet möjliga fallgropar - rätt.

Bland annat stod det "Har du aldrig funderat på att ge ut en liten bok med dessa kåserier samlade? Det kunde väl bli en kul inspirationsbok till lust och glädje för andra unga föräldrar. Alldeles säkert skulle en sådan bok tilltala även mig, som numera har vuxna barn, med igenkännandets glädje."

Klart det börjar klia i redigerings- och formgivningsfingrarna. Jag får klara idéer på hur det skulle kunna se ut på direkten. Nåväl, bokdrömmen känns ... som en dröm. Men kanske, kanske skulle man kunna hitta något litet lokalt förlag där man kunde ge ut en liten skrift med krönikor från det första året med barn.

Nåja, att drömma gör mig i alla fall glad.

Medan Markus har pluggat idag har jag varit på loppis på kyrkan ett stenkast bort. Syster och hennes Arash gjorde oss sällskap, men det var en liten loppis tyvärr - för jag var på fyndhumör. Sedan tog vi en fika på Ålidhems centrum.

Innan vårt söndagsprogram "Hemma hos Jamie" börjar ska jag ta ett lyxigt bad med badbomb. Har sparat på dem för att det känns så lyxigt, men inser att snart flyttar vi ju så det är bäst att använda.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag tycker abslout att du ska gå vidare med projekt liten bok. Du har ju ett perfekt underlag. Jag har bara glömt att säga det, men tänkt på det länge. You have my big support darling!

Sara sa...

Det var väl en bra idé, du har ju alla förutsättningar att få till helheten med både text, egna illustrationer, foton etc. Kör vidare!

Mari sa...

Tack söta ni! Jag får väl leva med tanken ett tag och sedan ta tag i det. Kanske första året med barn skulle vara lagom.