* * *
Vilken märklig känsla. Att i två dagar vara hemmavid. Utan jobb som skall göras. Utan göromål att prestera. Bara vara med lilla krabaten. Kasta någon boll, kramas i soffan, rasta många gånger om.
Det är ovant, men skönt!
Sitter på golvet och tittar in mot köket. Ser att ljuset faktiskt återvänder och fångar det med kameran.
Tittar åt andra hållet. Där ligger lilla korven i saccosäcken.
Hon verkar gilla värme. Både hennes bädd med thermo-effekt och så saccon då.
Så att det blir härligt svettklibbigt på valpmagen.
Men nu har vi löst av varandra i valpledigheten. Jag jobbar, mannen är hemmavid.
Nästa vecka fortsätter vi pussla, och sedan, med lite avbrott, hoppas vi vara inne i rutiner.
Det känns fint, att vi jämför scheman. Tråcklar ihop. Hjälps åt.
Som jag vill ha det, i min familj.
2 kommentarer:
Fint <3
Tack Elin!
Skicka en kommentar