måndag, januari 20, 2020

Hunden, kjolen, andligheten och komplimangen


* * *
När soffan är för kort får man ta vardagsrumsbordet till huvudkudde.

Jag och den här fyrbenta ljuvligheten jobbar på med hennes speciella schampo tre gånger i veckan. En kväll när jag behandlade hennes ögon och nos kollade jag igenom henne och såg en konstig knöl i ljumsken.

Vi trodde på blodblåsa och saker som har med blodet att göra är alltid läskiga med Leslies historia. Dagen efter hade den spruckit och jag kände mig lite orolig, men tänkte att det nog hade mer att göra med att hon kliat sig än med trombocytnivåerna.

På kvällen behandlade jag med silvervatten och en speciell (och jättedyr) sorts honung. Har du läst om Manukahonung? Den används till och med på sjukhus vid brännskador och svårläkta sår.

Jag smorde på en klutt och på allvar ... dagen efter var det geggiga såret nästan läkt.

Jag fick kika flera gånger om det verkligen var sant.


En stor del av lördagen var jag och Leslie ensamma hemma. Jag åt lunch i tystnad och läste kommentarer till mitt reportage.

När jag gjorde själva intervjun fick jag en sådan fin komplimang om att jag har snälla ögon. Det gjorde mig så glad.

Ett citat i artikeln tar jag särskilt med mig.

Det handlar om att allt inte behöver vara perfekt för att vara underbart.


~ allt behöver inte vara perfekt 

för att vara underbart


Jag tänker ofta att jag ska lösa mina kroppsliga problem. Att jag bara inte hittat rätt än. Att jag ska komma på vad jag gör "fel" för att inte få så ont i ryggen hela tiden.

I helgen har det varit riktigt jobbigt, sådär att illamåendet ligger och skvalpar hela tiden.

När jag har tänkt på det här nya året har ett nytt ord kommit till mig. Jag har inte sökt efter det. En dag fanns det bara där.

Ordet är andlighet.

Många år har jag fokuserat så mycket på kroppen. Annan medicin, ryggbehandlingar, vitaminer, mineraler och andra tillskott. Olika sorters träning och yoga. Jag fortsätter där. Kan inte sluta.

Men jag tänker att jag inte behöver "lösa" kroppproblemen - för det kanske jag aldrig gör - för att det andliga ska få ta större plats.

De båda fokusområdena kan finnas sida vid sida.

Jag vet inte ännu hur jag ska gå tillväga med detta, men när jag öppnar mig för det och formulerar en tanke kanske möjligheten hittar mig.


Och så köpte jag en kjol på rea i Umeå.

Den är liksom tung och stickad och inte likt något jag brukar köpa. Kanske var det just därför jag gillade den. Tillsammans med ett tunt linne eller en tunnstickad tröja i liknande färg blir det nästan som en midilång klänning.

Och så har vi måndag. Med hundbestyr, läxförhör, tankar om jobb och andlighet, ett citat som lever kvar och som avbrott en kjol med tjusigt sväng när man snurrar.


Inga kommentarer: