Kluven

För tillfället känns det som om bloggen går på sparlåga. Det blir mest bilder på Siri (som jag antar att många vill se), alla tankar jag har får jag vänta på att formuleras om till ord och meningar.

Jag känner mig kluven. Umeåflytten - hur det ska bli, vad vi ska packa, vad som ska ordnas - maler medvetet och omedvetet hela tiden. Vi har haft mycket gäster och ibland när jag längtar efter att vi bara ska få vara vår lilla familj för oss själva i lägenheten tänker jag på att jag om bara en liten tid kommer att sakna alla vänner och deras påhälsningar. Sedan är såklart tankarna hos Siri, vårt lilla badtroll, mest hela tiden. Hon är ju anledningen till att jag flyttar. För att vi ska få vara tillsammans.

Nåväl. Mer genomtänkta formuleringar följer när vi landat. Ni får hålla till godo med alla bebisbilder till dess.