Hos frissan

Okej. Jag har ju så tur att min kära vän Sanna jobbar som fotograf. Under vår bröllopsdag följde hon med mig/oss hela dagen. Därför tänker jag helt ohämmat och egoistiskt frossa i bilder från den 16 augusti 2008.

Vi gör oss i ordning

Ringfinger

På grusgången

Fotografering

Och där slutar vi bildsviten ...

God dag, klar luft

Skulle tanka in några nya bilder, men efter att ha letat efter en mystiskt försvunnen sladd i dammet bakom datorn en stund konstaterar jag att Marcus nog lånade med sig den hem igår.

Därför nöjer jag mig med att konstatera att det varit en god dag. Vackert och klart i luften. Städprojekt, fixprojekt och genomgång av Siris garderob.

Det enda som inte blev av är joggingturen. Nya tag nästa vecka!

Lördag, lunchtid

Lite ont i halsen idag. Lite låg (vädret?) och tankarna på ett hus. Ett annat hus än vårt.

I eftermiddag åker jag och Siri och badar med familjen Lidström. Äventyrsbad blir kul och varmt, härligt.

I kväll tänker jag mig:

brasa i kaminen
fruktsallad med kanel
rött te
tända ljus
rökelse
en kärleksfilm i dvd:n

Klarsyntheten som behövs

Jag kan skriva ett reportage hyfsat ofokuserad. Som idag, i bastuvärme på kontoret, till ljudet av byggjobbare (som fått upp delar av en vägg till mitt nya kontor, mitt e g e t kontor!). Men innan jag lämnar ut den eller redigerar in den på någon sida måste jag ha en stund av klarsynthet. En stund där allt är stilla och fokuserat i huvudet.

Jag sitter hemma nu och det är fredag kväll. Men så fick jag ett sådant 'anfall' så nu har jag läst igenom två artiklar till nästa nummer av Extra. Det kändes bra. Nu är jag säker.

Markus bjöd in sina föräldrar på spontan middag, vi har ätit, druckit rödvin och surrat. Trevlig kväll!

På tal om mat åt jag lunch med Ingela, det var trevligt att få frossa i lite bröllopsdetaljer tillsammans med henne.

Höst hos oss

Höstbilder från trädgården. Sura äpplen och blommande blommor. Min vigselring fick vara med på en bild, syns inte så bra - men det är enda bilden jag har. Och så har jag gått och blivit brun/rödhårig. Det känns bra. Fint till gröna ögon.

Jag och Siri har mor- och dotterdag. Vi har myst hemma på morgonen. Jag har legat i ena soffhörnet och läst och hon har legat skafötters under en filt och lekt med tyg-Pippi och enarmade dockan. Sedan har vi sytt och promenerat och nu sover hon.

Jag ska gå ner och yoga lite innan lunch. I eftermiddag hälsar vi på Molly & co, sedan kommer mormor hit och barnvaktar för vi ska på förskolefest. Och sist av allt ska jag kolla bröllopsbilder med Sanna. Känns som en bra dag, med brasa i kaminen, tända ljus och rökelse.

Spetsigt

När jag slog in Arons paket (lägg märke till lapparna jag börjat sätta på mina hemgjorda grejer) blev det över lite spetsband. De fick Siri runt tofsarna imorse. Otroligt nog satt de kvar när hon hämtades på förskolan i eftermiddags.

Helg

Siri har lekt med sin fader medan jag och Terese gjorde sällskap ut i blåbärsskogen. Vilka vackra, stora, mogna bär! Tur att jag fick "draghjälp" ut i skogen så jag kom mig iväg, mycket trevligt.

Förutom för Hemi Cityhund som följde med. Hon blev biten och fick en allergisk reaktion såg jag efter en stund hemma. Ett nästan igensvullet öga, pingisbolls-stora bett på kroppen och en jättesvullen, stenhård nos (hon liknar numera en mastiff). Lite kortisonsupport från vänner och en stund senare såg det bättre ut. Men hon är fortfarande stor runt nosen och rätt spak. Å, jag får så ont i mammahjärtat.

Jag har haft ont i mammahjärtat på annat sätt ikväll också. Under eftermiddagen planterade vi lite höstblommor och precis som resten av helgen var Siri klängig. Hon har varit jättedålig på att roa sig själv och mest hängt i oss. Något påfrestande för mitt tålamod, kan jag tillägga.

När Markus åkt på fisketur tog mitt tålamod slut och jag röt till åt henne och gick från köket en stund för att få vara ifred. Inget mer med det, även om jag märkte att det tog.

Hon kröp upp i min famn och vi såg Madicken tillsammans och gjorde vår vanliga kvällsprocedur. Men när jag la ner henne i spjälsängen börjde hon gråta. Och som hon grät. Verkligen förtvivlatledsen. Ropade efter pappa. Så jag sjöng, höll handen och smekte dyblöt kind. Men hon lugnade inte ner sig. Tog upp henne i dubbelsängen. Hon kröp nära och blev genast lugn. Men när jag en stund senare skulle gå blev hon lika förtvivlad igen. Jag tog upp henne i famnen och vaggade henne. Då somnade hon på en gång. Lillnäsan alldeles gråtsvullen.

Usch, jag känner mig alldeles slagen och urusel. På vardagarna längtar man efter att få mer tid tillsammans och så slutar det så här, känns inte alls bra. Vill vill vill inte lämna henne på dagis imorgon. Dumma mamma!

Staketträff

... och på tal om att vara hemma och spionera genom fönstrena istället för att vara ute på stan och partaja så cyklade två tjejer just in i en annan grannes staket.

Spännande värre på Ankars!

Länkar

Här finns faderns bilder från bröllopet att beskåda.

Och här kan man läsa min krönika om händelsen.

Trollskog och vedeldad bastu

Pysselådran ger sig tillkänna igen. I torsdags när jag var föräldraledig virkade, sydde och pärlbroderade jag och Siri en mössa till Aron. Hon satt i mitt knä och tog bort nål för nål när vi sydde på maskinen.

I eftermiddag när Siri sov åkte jag ut till Bryggmans och handlade en massa höstväxter att plantera i krukorna ute. Eftersom de hade 25 procents rabatt på perenner köpte jag en vit pion, ett fint gräs och taklök att sätta ner i jorden. Vildhallonbusken har förresten gett en del bär denna sommar.

Det märks att det är sista helgen före skolan börjar om och nollning. Livat på studentområdet och nytt folk i stan, kul. I går blev det dock lite spännande för en tjej som cyklade rakt in i grannens stora träd någon gång på nattkröken. Nåja, hon vinglade vidare, men så pass klok att hon faktiskt ledde cykeln bredvid sig.

Idag har vi sopsorterat, skurat kylen och fläkten. Sedan: belöning med lunch på stan. Drack en fantastisk smoothie bland annat. På eftermiddagen svängde familjen Kåhrström in med sin buss, vi fick en pratstund innan vi skulle vidare till Jonas, Anja och Eli. Där blev det god middag med en hel del vänner och sedan krocket, ett besök i trollskogen och det bästa av allt - vedeldad bastu.

Markus ska snart på cruising, jag tar en kopp te och lägger med sedan och läser. Varm och trött i kroppen.

Snurrigt

När vi hälsar på hos Lidströms blir Siri alltid förälskad i Mollys snurrfåtölj med gömställe. Jag undrar nästan om vi skulle göra ett inköp. Själv skulle jag ha älskat att sitta i den på någon skön kudde och läsa.

Ikväll går jag på bio och ser "Mamma Mia".

Länk

Här kan du läsa nya numret av Extra om du inte har tillgång till pappersvarianten.

Två bilder

En bild på min mamma som jag tycker fångar hennes rätta jag.

Detalj från dukningen. Pärlorna från inbjudningskorten går igen i festprogrammet, samt som större pärla i placeringskortet. Även satinbandet är från samma serie och kulör, men i olika tjocklekar. Fint mot linneservetterna.

Ödets ironi

På jobbet dricker vi kaffe ur muggar med våra namn på. Även om jag figurerat på tidningen i ungefär 15 år har jag inte varit anställd - och därmed inte funnits med på kopp-namnlistan - förrän nu vill säga. Jag har alternerat mellan Sannas kopp (föräldraledig) och OM eller gästmuggarna.

Tidigt i våras skrev jag upp mig för en mugg. Sedan glömde jag bort det.

På min första jobbdag som nygift, så stod den äntligen där på hyllan. Min mugg. Efter 15 år.

Efternamnet Lundberg-Rönnqvist grinade mot mig som ett ödets ironi.

Extra nr 4

Nummer 4 av Extra landar idag från bokbinderiet. Och som tillverkare måste jag säga att den är fantastisk, fabulös och alldeles underbar.

Sofia Wellborg har plåtat otroliga bilder och ni som läser kan se fram emot höstmode, ekologiskt spa med äppelmust och timjan och så kan ni läsa om Sara Borgenstål som valde lantlivet för kärlekens skull. Bland annat.

Ni som inte får den i brevlådan eller har möjlighet att plocka upp den i något av våra tidningsställ i Piteå och Älvsbyn kan snart skåda den via Piteå-Tidningens webb. Länkar när den kommit upp.

Kan också meddela att anledningen till att ställen varit tomma dryga veckan är att tidningen har varit slut. Alla tryckta ex av nr 3 har gått åt. Kan man kalla det annat än succé?

Tyngdlyftningspatrullen

Har inte sett speciellt mycket OS, men drack te framför tv:n igår kväll. Jens Lind hade gjort ett reporage om "tyngdlyftningspatrullen" - fem unga kineser som böt vikter och torkade golv och stänger i blixtfart mellan de tävlande.


Jag gillar ofta sådana detaljreportage, det betyder att någon haft blick att fånga något självklart, nästan osynligt eller oväntat. Även det här reportaget var snyggt både speakermässigt och redigeringsmässigt. Snabbheten, hur de ställde sig upp och satte sig ner på sina stolar synkroniserat.


Men en sak reagerade jag på. Att han kallade dem 1, 2, 3, 4 och 5. Nedvärderande och dessutom utan att fylla någon direkt funktion. Några få gånger kommenterade Lind exempelvis ett minspel hos någon av dem. Vem det gällde hade man kunnat beskriva på ett annat sätt. Deras diciplin och uppdrag framgick tydligt ändå.

För övrigt bara måste jag tvätta ur bröllopstuperingen ur håret idag.

Mer bilder, vigseln

Själv tycker jag nästan alltid att det är fantastiskt att kolla på bilder, därför bjuder jag er på fler från i lördags. Dessa och de i inläggen under har Amanda och Pierre skickat.

De "officiella bilderna" av vår bröllopsfotograf och fixande vän och lördagens allt-i-allo kommer väl också så småningom!

I går gick Markus och la sig nio, ikväll höll han ut till tio. Min röst är fortfarande helt knasig och jag har ont både i vaden och träningsvärk i midjan.

Nu ska jag också vika in vingarna, så jag orkar jobba imorgon.
Kram, alla fina.

Middag, lek, dans och vänner.

Samtal, Jung, dans och varmkorv.

Hej herr och fru G

Att stå på Gästgivargatans övervåning och se gästerna anlända samtidigt som solen glimrar in genom fönstrena.

Nervöst dricka lite bubbel och vandra sjuttioelfte varvet genom rummet. Att i nervositeten råka svepa blomvattnet som Markus corsage transporterats i. Att höra musiken börja, att gå ut bland alla våra vänner till tonerna av "Jag ger dig min morgon". Att hålla Markus hårt i handen. Att titta upp i himlen för att inte gråta.

Gårdagen var fantastisk. Jag kan inte önska något mer. Jag känner mig så rik och lycklig.
I natt har jag vaknat flera gånger av krampkänningar i ena vaden. Så mycket dansade jag, först till suveräna bandet och sedan i baren till mp3. När jag pratar idag låter det ungefär som att jag är i målbrottet.

Kvällen avslutades med dans på bardisken och några få vänner kvar, inlindade i filtar och stilla samtal bland tända ljus på bron. Taxin svängde in på gården strax före tretiden.

Vigseln var fantastisk. Jordnära, vacker och äkta. Vi har fotograferats, ätit gott och skurit den fina bröllopstårtan i vit choklad med blåbärsfyllning. Vi har lyssnat till känslosamma tal, jag har fått en pärm med bilder och texter från möhippan samt personliga sidor från de som var med. Så många kärleksfyllda ord, teckningar, ditsydda småsaker och minnen.

Jag klarade mig från tårarna fram till Hannas tal. Ja och sedan dansade vi ju då. Pratade. Skrattade. Jag känner mig genuint lycklig och när jag tittade på Pierres bildspel från gårdagen började jag gråta igen.

Så många telegram, brev, gåvor. Att läsa om och om igen. För att förstå att all den kärleken och omtanken rör oss.
För mig är lördagen den 16 augusti 2008 en av mitt livs absolut mest fullkomliga dagar.

Mer bilder

Här är några av bilderna som pappa tog igår. Det kommer säkerligen mer, enligt Sannas blogg plåtade hon drygt 2 300 bilder.