* * *
Har haft en ovanlig ordning på veckan och har vänt upp och ner på hur jag jobbar och i vilken ordning. Men det är nyttigt ibland.
Har också fått en förfrågan om att skänka bort en text, för en god sak, men jag känner mig ändå lite kluven till att ge bort ett journalistiskt jobb. Tänker att sådant kanske i längden tar bort arbetsmöjligheter för till exempel frilansare.
Men vi får se vart det leder. Dessutom måste intervjupersonen godkänna publiceringen, det känns verkligen som en hederssak, att man kan lita på mitt ord om hur texten ska användas.
I kväll har jag också gjort något ovanligt. Det har nog aldrig hänt mig tidigare, till och med.
Jag har träffat en fin människa som brukar kommentera här på bloggen. Inkännande ord som ofta värmer. Efter middagen i dag cyklade jag och Siri och mötte henne vid stadens hotell, sedan promenerade vi genom ett kvällsstilla Djupviken och drack te över samtal.
Och det kändes så himla fint.
Vissa saker ska bara ske.
I dag är det torsdag. Jag har vänt upp och ner på lite saker på ett bra sätt. Jag har träffat inspirerande människor. Ätit magisk äppelpaj med cashewgrädde och mött en fin människa vid mitt köksbord.
Vilken torsdag!
2 kommentarer:
Tänk, när jag gick hem i mörkret så kände jag mig som ett litet ljus som brann ;) varm & liksom småpirrigt lycklig. Glad att vi gjorde något oväntat. Och glad för vårt samtal. Jag hoppas det inte dröjer så länge till nästa gång, 28 mil är ju ingen "romresa".
Fint! Jag är också verkligen glad för det, och det kändes så himla roligt och naturligt. Och jag instämmer. 28 mil är ju knappt något. Kram till dig.
Skicka en kommentar