* * *
Inne på sista veckan av min åtta veckor långa styrkeutmaning. Träningen i sig har inte varit några problem, snarare häftigt att faktiskt känna att jag utvecklas, blir starkare. Märker det när jag bär upp Siri efter att hon fått somna i soffan någon helgdag. Det är en fin och lite mäktig känsla.
Fixar utan problem enbensknäböjen som var helt omöjliga att göra i början. Att känna hur tekniken sitter bättre och bättre, förmågan att justera i övningarna för att få mer kontakt.
Det är snarare maten som har varit en utmaning, eller snarare känslorna kring maten. Att äta så mycket, att äta sig så mätt. Det har jag generellt inte gjort på många år, eftersom jag inte tycker om känslan av att vara övermätt.
Men nu har jag verkligen ätit mig m-ä-t-t, många gånger per dag och det är ovant. Delvis har jag också gillat det och det ska bli intressant att se hur det känns nu när jag ska dra ner på kaloriantalet igen. Inte speciellt mycket, jag kommer fortfarande att äta betydligt mer nästa vecka än jag gjorde innan jag påbörjade utmaningen, men jag kommer inte att ligga på överskott som nu.
Ytterligare en sak jag reflekterar över är alkoholen. Jag tycker verkligen om att sitta på en bar eller restaurang med en vän och ett glas vin. Hemma dricker jag otroligt sällan, det är om vi har middagsgäster, sällan annars. Och jag märker mer och mer - har säkert med åldern att göra också - att jag mår så dåligt på alkohol. Ju renare jag äter (utan att alls vara extrem, jag äter gärna lördagsgodis till exempel) desto sämre mår jag.
Förra fredagen drack jag inte fullt två glas vin under fyra timmars after work-häng och dagen efter är det som om mina mättnadssignaler blir helt tokiga. Jag blir galet hungrig på ett fingerknäpp, hela tiden. Gillar inte känslan av dåsig oskärpa.
Så upptäcktsfärden går vidare. Styrkeutmaningen rullar in i nästa fas och jag hänger med och lär.
6 kommentarer:
Låter som ett spännande projekt fina du. Jag känner ju detsamma med alkohol och har slutat helt sen i maj. Mår så mkt bättre utan att jag nästan inte saknar det :) Kram på dig!!
Låter som ett spännande projekt fina du. Jag känner ju detsamma med alkohol och har slutat helt sen i maj. Mår så mkt bättre utan att jag nästan inte saknar det :) Kram på dig!!
Vilken fin bild på dig. Du ser pigg och fräsch ut och du klär verkligen i den hårfärgen.
Hanna, det är ett väldigt spännande projekt. Ha ha, jag är inte redo att sluta helt - men jag väljer mina tillfällen med omsorg! Hoppas ni haft kul i dag, hade gärna sprungit med! Såg superhäftigt ut. Kram!
Tack Sarah! Jo, jag trivs i hårfärgen och trots bristen på solljus känner jag mig ok. Mängder av ansiktsolja går dock åt :)
Ansiktsoljan jag fick av dig har räddat min vinterhy. I love it!
Ja, den är oumbärlig. Fint att ditt ansikte också gillar den :)
Skicka en kommentar