* * *
I går skrev jag:
Med från sjukhuset följde en ny mjukiskanin och ett trösteplåster.
Och så Jojje såklart.
Efter operationen kommer Siri säkert att få sova bättre om nätterna.
Men att vara mamma, och tvångshålla sitt hysteriskt ledsna barn medan hon sövs.
Det känns inte bra någonstans. Sitter här med ett hjärta som andas svikare.
Även om jag vet varför, känner jag mig inte som en bra människa idag.
Så somnade vi den torsdagskvällen. Lite möra och ömma bakom ögonlocken men absolut okej. Jag är glad att det inte är torsdag morgon i dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar