* * *
Jag har haft en fin och ganska känslomässig jobbvecka.
En kväll när jag kom hem frågade Siri mig om jag brukar gråta när jag gör intervjuer.
Jag fick tänka efter, men tror sällan eller aldrig att det hänt. Inte för att det behöver vara något fel i det, och tårögd blir jag många gånger. Men kanske blir blocket och pennan ett slags filter. Kontrollen över situationen och frågorna och sammanhangen i berättelsen blir kanske också ett filter i sig.
Efter en intervju i veckan var jag i alla fall ganska känslomässigt mörbultad ~ men så blir det lördag och människor förmedlar att de ser och förstår och känner för det jag gör. Och så känns det så värdefullt.
I dag slumrade jag till närmare halv nio, klev upp med bultande huvudvärk men nu börjar det ordna upp sig. Jag skall ta två skogsmulle-tjejer och åka till Luleå för Skogens dag. Där ska man kunna pyssla med Jenny från "Pysselskogen" på tv. Lite lunch och någon butik kanske vi också passar på att sysselsätta oss med i grannstaden i norr. Markus och några kompisar har tagit sina motorcyklar och styrt mot grannstaden i söder.
Och så tänker jag vidare på kvällen. Siri ska ha övernattningssällskap. Jag tänker god mat, lite arbete vid symaskinen, lite tv-serie och så är helgen i hamn.
För att inte tala om vädret. Det är sannerligen magiskt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar