Skuggorna den målar

* * *

Det var precis innan december och jag smög in pappersgranarna i vardagsrummet.

Skärmen till vägglampan ovanför det lilla runda bordet är ny sedan någon månad. Jag tycker om skuggorna den målar på väggarna, till skillnad från den vinröda sammetsskärmen som hängde där tidigare.

En överblick innan adventsstjärnorna kom fram. Och innan jag fyndade en fin, ny fluffig matta på loppis. Överkastet som här ligger som matta, har nu flyttat till kökssoffan.

Jag tycker om kollagekänslan.

Drömfångaren. Och bilden på tre älskade; man, dotter och gamla hunden.

Platsbyggda hyllorna i delen, som före vår tid i huset, var ett eget litet sovrum.

Yogamattor och extrafiltar i korgen och bänken som är bra att ha när vi är många till bords.

Som jag skrivit förut: Jag tycker om när innehållet i ett hem är rörligt, att allt inte har sin självklara plats, alltid.

Och lilla Blocketbordet. Hur många gånger har jag inte ställt ner min kopp yogite om kvällarna där på kanten? Vi räknade på det för en tid sedan, jag och min man. Försökte uppskatta hur många koppar te vi druckit tillsammans. Minns inte, men många är det.

Och på söndag, då firar vi sjutton år tillsammans.

Sjutton. Det är fint.