Tänker lite bakåt

* * *

Ibland känns det lite som att jag tappat orden. Som att jag inte
längre har samma förmåga att formulera mig. Eller så handlar det
om att tankarna inte hinner ifatt bland ansvar på jobbet,
utvecklingssamtal, smutsiga fönster och överfulla tvättkorgar.

Jag tycker om allt jag gör i livet, på något sätt. Mitt jobb
är meningsfullt, att engagera mig i Siris skolgång och liv
är självklart, att tvätta fönster gör mig glad (när det är färdigt)
för att det känns bra att ta hand om mitt hem. 

Det är när tiden springer ifrån som det blir jobbigt.

Den här bilden publicerade jag i alla fall den här dagen
för exakt sex år sedan. Jag skrev om hennes ögonfransar
och fina fräknar. Jag känner samma sak i mig, nu som då.

~ hennes ögonfransar och fräknar.

Finaste som finns.

För två år sedan på pricken firade vi en kompis med födelse-
dagsfika på Pensionatet. Hon på bilden ska snart göra sin
prao där. Det kommer att bli fantastiskt, känner jag redan i förväg.

Så här vilade Leslie förmiddag när jag kom ner i lördags.

Ofta sköljs jag över av en känsla att jag
missar henne. Hennes personlighet.

Jag glömmer bort att hon är en mild, gladlynt kärleksklump.
Istället checkar jag av en mental lista om och om igen.
Hur ser ögonen ut? Nu tittar jag i båda, förut var det bara ena.
Hur är öronen. Kliar hon sig mer än vanligt. Ska
jag droppa ögonen nu? Tvätta? Smörja?

Om och om igen.

Sedan avslutade jag helgen med att besöka
en dansföreställning. Siri och hennes klasskompisar
på Svenska balettskolan dansade innan huvudnumret
tog vid. Fint och böljande med mjuka rörelser,
luftiga tunikor och blomsterkransar.

Det kändes härligt att få uppleva något utan krav på motprestation.

Ingen recension, ingen artikel. Bara finnas i stunden.

Sista bilden från bildrullen på telefonen. Som vanligt
snöar jag in på hälsa. Läser om bikarbonatkuren, punkter man
kan stimulera under fötterna för att komma till ro och varför man
kan koka korianderfrön, sila bort dem och dricka avkoket.

Älskar att snöa in på sådant.

Det tar jag med mig till min föreläsning jag ska förbereda.

Att jag aldrig ger upp när det gäller min hälsa.

Att jag är nyfiken och intresserad.

Så rullar veckan vidare. Med tillbakablickar, en vila i dans och
musik och nya insikter i hur man kan påverka sin hälsa.