tisdag, januari 23, 2007

Kärleksförklaring

Det är helt tyst här hemma. Siri sover i barnvagnen och Hemi på soffan. Markus är på stan och fixar några grejor inför USA-resan. Själv sitter jag och funderar på det här med syskon, eller på min syster närmare bestämt. Det är ganska stor åldersskillnad mellan oss, sex år skiljer det. När vi var små lekte jag med henne, eller jag lekte att hon var en docka som jag klädde ut. När jag ser på bilder förstår jag att jag nog var en ganska stolt storasyster, matade henne med nappflaska och så. Sedan i tonåren levde vi våra liv rätt åtskilda. Men nu, när vi båda är i vuxenlivet, har vi hittat varandra som riktiga vänner och inte bara som syskon.

Och nu får jag se hur hon är som moster och det gör mig så glad. Hur hon snipper förbi för att se hur Siri mår, att hon köpt en cool huvtröja till henne bara för att hon råkade se en fin, att hon kommer med en sångbok för att de ska kunna sjunga tillsammans. Att hon följer med på babysimmet för att fota. Helt enkelt: att hon bryr sig. Att hon älskar. Det gör mig så varm i hjärtat.

Fina, fina syster. Fina, fina moster.

1 kommentar:

Anonym sa...

Ni har en Far som är stolt över sina flickor! ♥♥♥☺☺☺