Hunddrömmer

* * *

Det känns en smula mer seriöst nu, det här med att ta en ny hund. En period har jag känt det otroligt skönt att inte vara så bunden. Att slippa planeringen och det dåliga samvetet. Känslan av att inte räcka till.

Men att ha en hund i familjen gör vardagen så rolig och meningsfull.

Dessutom vill jag gärna att Siri ska växa upp med hund, kombinationen av barn och hund ger – när det fungerar bra – kärlek, skratt, utmaning, ansvar. Man får lära sig att vara tydlig och hänsynsfull.

Som ensambarn tror jag också att en hund i familjen kan fylla ett slags tomrum.

Vi alla skulle gärna ta en ny Ridgeback. Det blir nog lätt så, att man fastnar för den ras man haft. Och jag älskar deras mentalitet och utseende. Jag är ju svag för stora hundar. De fångar mitt hjärta.

Men den här gången passar det sämre med en stor, tung hund. I slutet med Hemi så hade jag ibland lite ångest över att hon kanske inte skulle kunna gå nedför trappan hemma en dag. Och då skulle jag inte kunna bära henne.

Hon sov uppe med oss, det fanns liksom inte på kartan att börja ändra det efter en si sådär tio år. Men om morgnarna när hon var stel var det ibland svårt för henne att gå ner. Det kändes inte bra. 

Det är en anledning, att ta en mindre hund för att faktiskt kunna bära den om det krisar av någon orsak.

Ytterligare en anledning är att kunna göra Siri mer delaktig. På något år kanske hon vill gå hem från skolan själv och då behöver hon kunna rasta hunden. Och en Ridgeback som Hemi på närmare femtio kilo kan inte ett barn rasta.

Så där är vi. Med en längtan efter hund, men med en blank karta av ras.

Googlar lite på puggle (bilden ovan kommer från google), en blandning mellan mops och beagle. Har blivit väldigt populär i England. När man läser om rasen står det att den kommer bra överens med barn, passar bra i familjer, att den är intelligent och kärleksfull, men inte alltid så lätt-tränad.

Mejlar lite med en uppfödare söderut. Det känns otroligt förutsättningslöst, men möjlighet finns i alla fall att hälsa på en puggle på vår semester i sommar. Eller så tar vi någon omplacerings?

Fortsättning följer.