Hon och jag

* * *

Jag tror jag fantiserade om den här dagen när jag var småbarnsmamma.

En helt egen dag.

Den kanske har varit här tidigare, men inte riktigt på det här sättet.

I dag var jag nämligen ledig. En vanlig vardag.

Jag kunde göra nästan vad jag ville.

Klev upp tidigt och åt frukost med kaffekoppen och tidningen nära. Gjorde frukost till skolflickan och skjutsade henne till dagens första lektion.

Sedan åkte jag och bassen till skogs.

Eftersom skogen bjöd på omväxlande skare och barmark bestämde vi oss för en topptur i miniformat.

Mot Fåröberget, alltså.

Och när jag gick där och såg skolskuggor och lyssnade till fågelkvitter så fanns det plats för tankar.

Och jag tänker på vår hund och hur glad jag är för henne.

Hur jag tycker om en lite tystare relation, såklart med bus och glada tillrop och beröm. Men också mycket handtecken och ögonkontakt, så att man inte behöver leva om hela tiden.

På bilden ser det dock ut som om hon skriker "Jaaaaa!".

Jag tycker också om, hur hon hjälper mig att leva det liv jag verkligen vill.

Som att göra det här.

Sedan var liten ganska trött och jag har legat och läst i min bok en timme mitt på dagen. Visst kan jag göra det på helgerna också, men då infinner sig inte riktigt min egen ro.

Så jag har läst. Och förberett middagen till familjen och serverat två skoltjejer mangosmoothie.

Och njutit av att den här torsdagen. Den var liksom bara min.