* * *
Här i trettiotalshuset håller vi tisdag med höstkänsla. Trots att vi varit uppe några timmar är vi segstartade och gör inte många knop alls.
Strax skall jag dra på mig mitt regnställ och åka och handla. Sedan tar vi nog hunden ut i skogen innan jag gör några ärenden. En tröja till kemtvätten (hoppas, hoppas att fettfläcken går bort) och en spegel som ska kapas. Kanske hittar vi ett pussel på loppis.
Gårdagen bjöd på finare väder. Och en stor händelse. Vi fick äntligen träffa mitt första syskonbarn och Siris kusin. Lille Sixten.
Självklart skulle Sixten ha en egen Jojje.
Siris mjukdjurskaninfilt Jojje har ju funnits med henne i tio år nu. Genomlevt turer i tvättmaskin, borttappanden på flygplan, nätter i förskolefröknars jackor och saxar och gud-vet-allt.
Innan nya Jojje flyttade till sin ägare fick han bekanta sig med the original.
Den nya är betydligt fluffigare i tyget, men med tanke på tio års användning av kompisen till höger på bilden är kvaliteten imponerande.
Vi tänker att den där "nosen" eller "hornet" kommer att bli perfekt att suga på.
Vänner nu?
Vänner.
Och det ser man ju i bilden, att en Jojje, det är absolut något av det bästa man kan ha här i världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar