Föreställningsdag

* * *

I dag och i morgon dansar Siri och hennes klass vårens 

föreställning med Svenska balettskolan. Det är första och enda gången 

hela utbildningskedjan är fylld. Nästa år vid den här tiden läggs den ner.

Det känns så himla sorgligt och tråkigt. Blir säkert en känslosam kväll.

Men ~ istället för tråk, ska vi försöka njuta.

Varför fotar jag blåbär och jordgubbar, 

men skriver om dans?

Jo, för att jag känner mig lite less på alla summor som 

ska skickas till olika insamlingar. Visst är lärarna värda all 

uppskattning och visst har vi råd. Men jag tänker, blir inte 

lärarna minst lika glada (gladare?) för teckningar eller 

små brev, till exempel? Bara en fundering.

Sedan har jag gjort flera reportage om barn som på olika 

sätt blir exkluderade, för att det inte finns pengar i familjen. 

Det finns inte pengar till blommor till lärare, till matsäckar 

och badkläder. Inte ens till lusmedel, för den delen.

Gåvor till lärare hänger inte ihop med en blomma 
eller en liten gåva till Siri efter föreställningen. 
Men eftersom jag känner mig lite avig blev det ingen bukett 
eller ros, det blev svenska jordgubbar och blåbär istället.

Hur tänkte jag då? Vet inte riktigt, men det kändes 
bra att göra någon form av val i alla fall.

Kanske är jag ute och cyklar, men jag 

kan inte släppa alla tankar kring ämnet.

Hon blev jätteglad, såklart;

Min bärälskande dotter.

Medan hon åt sin frukost unnade jag mig några sol-

hälsningar och ett stilla yogapass innan dagen drog igång.

Och snart, snart är det föreställningsdags.

Mammahjärtat klappar hårt.