Veckoslut, och början

* * *

Snön bäddar in vår gata i vitt. Världen har mjuka
konturer när vi vaknar och min man kliver upp halv fem
för att skotta en timme innan han åker till jobbet. När
hunden hoppar ner från bron försvinner hon i snödjupet.

Jag och Siri tar trehjuliga cykeln till skolan. Det är som att färdas
i en labyrint, men vi tar oss fram delvis genom att hon springer
bakom och skjuter på medan jag springer bredvid och styr.

Vår fina granne, som nyss var sjuk och jag och Markus
ringde ambulans, kommer över med snöslungan och skottar.

Som vanligt vill han inte prata, bara nickar
när jag tackar för hjälpen och kör vidare.

Som vanligt rundade vi av vår helg med middag,
veckans hårtvätt för barnet och fixning av naglar. Efter
många år med gelelack (älskar) har vi övergått till ett
mellanting. Så nu målar vi naglarna med gelelack som
inte härdas i led-lampa. Det håller inte lika bra, men bättre
än vanligt lack och mina nagelband tar inte lika mycket stryk.
Om jag inte målar naglarna skivas de och spricker.

Dessutom gillar jag mina mörkt röda, korta naglar.

I vår kvällsrutin om söndagarna ser vi på något lättsamt
på datorn medan jag fixar våra naglar. Det är en mysig stund
och ett fint sätt att varva ner inför högläsning. Eftersom
vi sett klart "Drömmen om slottet" och fyran tagit bort
"Hela Sverige bakar" när vi var halvvägs genom
säsongen ville vi hitta något nytt. Men vad?

Andra säsongen av "Anne with an E" väntar oss,
men det är ingen måla-naglarna-tittning. Därför landade
vi i "Mandelmanns gård" och jag märkte hur Siri blev
alldeles varm inomi av mandelträd, fina hundar, nyfödda
kalvar och sprättande höns. Det är både vackert, mysigt
och varmt. Som en mysig filt och en kopp te om själen.

Vilket fint sätt, att sluta en helg på.