måndag, januari 29, 2007

Giftet

När vi flyttade till Umeå i september var jag spyless på fika. Det kändes som att jag hade kaffe och socker i venerna, inte blod. Därför var det inte svårt att låta bli att fika och äta godis på vardagarna. Jag kände mig viljestark och hälsosam. Det har gått bra hela tiden, men några få och små bakslag.

Under julen gjorde jag en paus och unnade mig fika och godis när jag ville ha det, men när vi kom ner till Umeå igen tänkte jag att vardagen och därmed fikastoppet skulle rulla igång igen som vanligt. Första veckan gick bra, men andra veckan har varit hemsk. Trots att jag "fuskat" med naturgodis för att inte gå under. Sug hela tiden och dåligt humör har varit signifikativt med den gågna veckan. Helt oförberedd var jag dessutom.

Men jag tror inte att en daimchoklad eller en semla torsdag kväll hade gjort mig gladare, för då hade jag ju misslyckats ... det kändes verkligen som en loose loose-situation. Hur som helst, kampen fortsätter och jag hoppas att den här veckan blir bättre än förra.

Om man nu ska ha någon tröst från det hela så börjar vissa byxor sitta lösare än vanligt, jag får nästan alltid hämta en storlek M istället för en L när jag prövar tröjor, dessutom känns det bra att Siri får bröstmjölk byggd på bra, hemlagad mat och frukt istället för på socker. Kanske gammaldags, men sant.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Ja alltså jag har också gått på "avgiftning" i 4 veckor snart. Det är ju inte så kul men det ger ju ett klart resultat och man mår faktiskt bättre. Man måste bara övervinna det där jobbiga...Det är värre än att sluta röka!

Hanna sa...

Du kämpar på som värsta hjältinnan. och glöm inte att du vardagsmotionerar hur mkt som hellst jämfört med vissa andra! Jag ska oxå börja promenera, då kanske man vill börja sluta med saker igen.....Skulle va kul att sunka ner sig med lite chips och vin/öl/drink i helgen-Up for it? Kram

Catarina sa...

Ja, det där var jobbigt. Själv tröstade jag mig med att byta från socker till fejksocker (röd), för en tekopp utan socker är för trist för mig. Men det hjälpte lite mot beroendet...

Jag som hade tänkt föreslå att vi skulle fika nån gång, nu när vi bor i samma stad igen... Nån gång när du känner att nu är det dags för att synda :) Hör av dig jag bor i stan och är relativt arbetslös.

/Catarina som också bott i Bollnäs en gång i tiden

Anonym sa...

Hej igen nu ar vi i Koh Lanta bor jatte mysigt och skont det bor ett norskt par med en liten Oliver pa 8 man dom ar i Thailand i nagra manader funkar jatte bra hon ammar honom sa vi far lite Siri kanning.
Blir har 1 4 dagar sen drar vi vidare till Phi Phi oarna.Gertrud har mkt sotsug men vi har ju tankt ga ner i vikt sa det far bli frukt istallet.Sen har man ju bara ett liv sa lite fusk ibland.Stor kram fran oss alla.X-tra stor till Sirilutten.

Mari sa...

Ewa: Jag har ju aldrig slutat röka, så jag vet inte. Men jag tror att jag kanske gör mig själv en otjänst genom att fika varje helg, då underhåller jag ju liksom sötsuget - men om jag inte får fika på helgerna så skulle kanske livet bli allt för trist.

Hanna: Sunkplaner för helgen låter finemang. Kanske Krokodilfika på lördag. Ska ev träna, men är klar till tolv.

Catarina: Yes, det skulle vara jättekul att träffas för en fika, man kan alltid äta en macka eller dricka en latte! Vad sägs om nästa vecka?

Wiweca: Härligt att ni har det bra. Kan tänka mig att er frukt är ganska mycket godare än vår vinterbleka. Siri och Markus jobbar just på med banan- och persikapuré och hon erkar faktiskt gilla den. Sedan ska jag och Sirilutten åka och babysimma. Det är verkligen perfekt att få små rapporter från er resa här på bloggen, så fortsätt rapportera.

Kram till er alla.