* * *
Det är onsdag och jag har tröttmössa och fryskropp. Nu börjar det, tänker jag lakoniskt. Kölden och frusenheten som sitter i någon gång fram till maj månad. Egentligen är det inte särdeles kallt, det är bara regnet och blåsten som letar sig in.
Jag klurar på hur jag ska slippa mesta möjliga frys, men med stil, och jag har några idéer som jag ska utvärdera.
Annars njuter jag av färgprakt och vissna löv. Av doftiga toner av kanel och tända ljus om kvällarna. Och det bästa av allt. Att smyga in i min dotters rum om morgnarna. Hon sover med fönstret på glänt, så det är särskilt svalt. Jag väcker henne stilla och kryper ner under hennes fluffiga duntäcke och slingrar in mig i hennes sovvärme.
Den värmen, är kanske den bästa som finns.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar