* * *
Det har yrvaknat en liten ordningsmänniska i mig. Med ett behov av att rensa och städa ut.
Förra helgen var det sovrummets tur.
Sängen, som sedan en tid stått med huvudgaveln mot fönstret, flyttade jag tillbaka till ursprungsväggen i råplan. Och rummet kändes med ens mycket större.
Som hundhårsskydd på den mörkgrå huvudgaveln har jag hängt ett ljusare grått lakan, som är enkelt att damma av och tvätta.
Skrynkligt och fint är det mot linnesängkläderna inunder.
Börjar man från början av rummet ser det ut så här.
Det är liksom ... tomt. Och det är så skönt, andetagen är lätta att andas.
Det finns rymd och vidd.
Vårt gråmålade trägolv bär spår av hundklor, både från gamla och nya.
Jag tycker om de små inristade minnena.
Stången, som utgjorde basen till sänghimmel när Siri hade sin säng inne hos oss, rymmer nu några utvalda klädesplagg. Sådant som inspirerar mig i stunden.
En dag kanske jag målar väggen bakom kläderna i en grå kalknyans som passar mot murstocken.
En dag.
Och murstocken samlar damm och lossar små bitar, men ger en stämning till hela rummet och är fin precis som den här.
Lutad mot står en loppisram och en loppisbuddah. Med ommålad kropp och en huvudtopp som har limmats några gånger om.
Och så stenar, från ön där min svärmor tillbringade sin barndoms hela somrar.
Kläderna i mullvad.
Färgen jag älskar att kombinera med vinrött, grått, svart och rosa.
En gång gjorde jag en intervju med en inredare som sa att det ska inte kännas skönt att gå att sova, det ska kännas magiskt. Jag brukar tänka på det när jag bäddar.
Några paljetter som blänker. Kanske enda flärden i rummet, men det räcker.
Och till sist. Takbjälkarna och våra garderobsdörrar på skenor, av husets gamla innerfönster.
Den tunna tygen som sitter bakom har vi haft från dag ett. Jag börjar känna mig sugen på något annat, de börjar dessutom vara lite trasiga, men jag har inga idéer om vad som skulle vara fint.
Är det någon som har tips, så lyssnar jag gärna.
Men så blev det. Vårt omflyttade sovrum med högt i tak och med rymd för djupa andetag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar