* * *
~ Tre ögonblick ur min vecka ~
Sitter med båda händerna på ratten. Är på väg för en intervju i Luleå. Hamnar på P1 och en minidokumentär som heter "Den stressade barnmorskan."
Barnmorskan Eva Nordlund delar med sig av sina mångåriga erfarenheter och berättar om hur det var att fortsätta utbildningen och möta små bebisar efter att hon själv fött en död flicka för sjutton år sedan.
Formatet är rakt. Reportern ställer en fråga då och då, annars är det mest Eva och hennes reflekterande ord. Och jag blir både rörd och glad, i bilens koncentrerade kupa. Glad över att sådana reportage fortfarande får leva.
Sedan får jag själv beröm, för mina reportage. För det jag skriver här. Det hände faktiskt i helgen som var också, att människor jag inte känner, har reflekterat över mina sidor. Att de har sett saker. Mina intentioner. Och förmedlar det till mig. Vilken fantastisk gåva.
Och sedan tar jag ut hunden innan sovdags. Det är krispigt i luften men fortfarande skönmilt väder.
Över himlavalvet spelar ett grönskimrande norrsken. Min man gör mig sällskap på bron i bara strumplästen. Vi står med armarna om varandra en kort stund och livet känns lite magiskt i all vardaglighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar