* * *
För det mesta står jag bakom kameran, om jag inte står i studion på jobbet. Där trivs jag inte speciellt bra. Det blir liksom alltid svårt. Vart ska armarna ta vägen. Hur ser foten egentligen ut i den vinkeln.
Kanske gillar jag badrumsbilderna i spegeln bäst?
Antagligen för att det är så man för det mesta ser sig själv. I spegeln, med en speciell spegelmin.
Igenkänningen.
Annars har jag ändrat lite på min självbild det senaste året. Via andras ord har jag insett att jag inte är så mjuk alla gånger. Snarare ganska rakt på sak och effektiv. Det känns helt okej, men jag har lite fått utvärdera och omvärdera mig själv. Igen och igen. Nyttigt.
Funderar också på om jag i grunden är mycket av en ensamvarg. Eller en få-personers-varg. Har stort behov av tid för mig själv.
Då tycker jag bäst om mig själv, när jag får och tar de stunderna. Kreativitet och inriktningar får sitt fäste. Jag kanske är en person som ska vara lite för mig själv? Vid sidan av.
Visst har jag andra, det är inte så jag säger det. Det finns såklart extra-kära-människor i mitt liv.
Men i grunden. Jag och jag?
Det här är en del av en följetång, en bunt utvalda bilder, tagna sedan tidigare.
Jag ser dem ibland i mitt bildarkiv på datorn och blir varm i magen.
Vissa av dem har ni sett förut, men här återuppstår de igen.
3 kommentarer:
Det låter som du är högkänslig. Det är ett personlighetsdrag, ingen sjukdom. Googla på ordet, eller hsperson (där hs står för highly sensible.)
Själv är jag författare, och många som arbetar konstnärligt, är högkänsliga.
Jag rekommenderar att du kollar upp det, och gör testet som du hittar på sidan hsperson. Lycka till!
Hej och tack för inputen. Har faktiskt läst en hel del om det i samband med att jag intervjuade en hs-person för något år sedan. Med jag kände faktiskt inte igen mig i beskrivningarna, inte heller testet visade på det. Tack för att du tog dig tid att skriva!
Kram.
Få-personers-varg. Stämmer väl in på mig.
Dina ord är fina och berör. Som alltid.
Kram <3
Skicka en kommentar