* * *
Här hemma är det måndag och det är smått overkligt att det inte var länge sedan jag tog de här bilderna.
I dag har jag tagit med Siri på en behandling med kraniosakral terapi.
Det är hennes bihålor som hela tiden spökar och jag tänker att kanske kan man hjälpa kroppen att hjälpa sig själv.
Så vi har varit hos Linda på Bodyrecover en stund i dag. Fick också en del tips på hur jag kan massera / trycka för att fortsätta hjälpa och så ska vi ska dra ner ännu mer på mjölkprodukter. Känns inte alls så svårt, varken för henne eller mig.
Cashewmjölk i hennes te och havregurt eller nötmjölk i morgonsmoothien och vatten till skolmaten.
Hoppas att det hjälper.
- - -
Men tillbaka till Hua Hin och Sai Noi - Drottningens strand.
Sanden var perfekt att ta promenader på.
När jag gick ensam en sväng fann jag dessa figurer på en sten.
Sedan såg jag en trappa upp i skogen som jag ville utforska.
När jag gått en bit uppför slingrade doften av rökelse in i skuggan bland bladverken. Jag gick vidare och kom upp till ett slags hus, integrerat i bergväggen.
När jag kom upp på en platå, under en gigantisk Buddha i guld, hamnade jag mitt i en böneceremoni med vitklädda människor och ett hav av blommor.
Jag backade stilla undan. Njöt av utsikten och att jag fick vara med om detta.
Vi åt perfekt grillade majskolvar på stranden. Tyckte om att se omsorgen i tillagningsprocessen.
Så bara smör och salt. Så gott.
Farmor högläser ur "Mio min Mio" medan Siri tecknar till rullande vågor.
Sedan vill hon måla ut akvarellfärgerna med vatten, så vi hämtar från havet i näsan på cyklopet och hon målar med pensel. Går till massagestället där hon tidigare fått fin omvårdnad och ger bort målningen.
Vi tillbringade två dagar här, vid Drottningens strand. Varvade salta vågor med pool-liv på en nybyggd resort. Vackert, avkopplande och fint på alla sätt och vis.
2 kommentarer:
Det är favoriten av stränder ni finns kvar när jag är där kram wiweca
Tänkte så mycket på dig när jag valde ut de här bilderna, Wiweca. Vi längtar tillbaka till dig och stranden!
Nu är det inte så länge tills Fred och Martin kommer. Vi sa till farfar att ni får gå och mata fiskarna på restaurangen - speciellt den Siri kallade för fulhingsten.
Kram!
Skicka en kommentar