* * *
Det blev ett trött avslut på den här arbetsveckan. I går somnade jag framför tv-serien i soffan. Det händer i stort aldrig, men det var så mysigt med tungsovande hundvalp i famnen. Jag sov till och med kvar tills min man väckte mig tjugo minuter senare.
Och i kväll var det de andras tur. I ena soffan slumrade make och hund ikapp och i mitt knä lät Siri ögonlocken falla igen bakom nio.
Nu är flickorna uppburna och det är dags att krypa upp med boken en stund.
På håll kanske den ser fräsch ut, vår fina kontinentalsäng med sköna linnesängkläder. Men att ha hund i sängen igen gör ju att man får tvätta betydligt mer ofta. Och nu är det verkligen dags att låta tvättmaskinen jobba.
Men trots det är det oändligt värt att låta flocken vara hel om natten. Att tanka närhet samtidigt som man sover.
Det är värt alla hundhåriga sängkläder i världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar