{ Lite vardagsmagi }

* * *

Vi har tid hos tandläkaren klockan 14.50. Du ska dra ut en mjölktand och det känns inte vidare kul. Sprutor och tänger, kanske blod.

Jag sitter i bilen utanför skolan och väntar på dig. Önskar att jag kunde göra mer än att följa dig, att hålla din hand och finnas där för dig.

Så kommer du skuttande, jag ser din blå mössa på håll.

Vi skojar om allt och inget när vi kör mot folktandvården på sjukhuset.

När vi parkerat ber jag dig räcka fram din vänstra arm.

Jag trär på ett armband med en gnistrande måne. Säger att ibland, känns livet svårt, som om det alltid vore natt.

Du tittar på månen.

Sedan trär jag på ett armband med en stjärna. Säger att även i den mörkaste natt, så finns stjärnorna där. Även om vi inte alltid ser dem.

Jag trär på ett tredje armband, med en symbol av en cirkel. Säger att efter alla nätter så kommer dagar, och om dagarna så lyser solen.

Till sist trär jag på ett armband med evighetstecknet. Säger att genom alla nätter och alla dagar kommer jag, på något sätt, att finnas där för dig.

Alltid. Och för evigt.

Sedan går vi hand i hand till tandläkaren. Någon minut senare är tanden ute. Det hela är snart ett minne blott.

Men armbanden, dem vårdar du ömt.

De betyder precis så mycket som jag förstod att de skulle göra.

Ord, för att ge kraft.

Manifesterade i symboler på din handled.