tisdag, juli 04, 2017

Att inte orka längre än till hallen


* * *
Den här bilden väcker ett minne till liv.

Siri är liten och har blivit hämtad på förskolan. 
Det är sommar och värmen har tagit på. 
Hon tar sig in i hallen med mjukdjurskaninen i 
näven och nappen i munnen.

Sedan kapsejsar hon här på bänken.

Sover djupt, kanske för natten.

Knappnäsan lätt fräknig, ögonfransarna solblekta.

Samma sak hände för Leslie häromdagen.

Hon hade levt livet med en annan hund på stuga.

När hon kom hem använde hon de sista krafterna 
i minibenen och hoppade upp på bänken 
och föll i djup, djup sömn.

Snarkade sig förbi sin egen middag och vår matlagning.

Vi tittade till henne flera gånger om.

Kvällssolen smekte in guldljus, och där låg hon.

Lillkroppen alldeles stilla. Bara hjärtslagen som syntes.

Det är fridfullt om något.

En uttröttad hund i skönhetssömn.





Inga kommentarer: