I tyll och kängor

* * *

Förra veckan gjorde jag en intervju med en fantastisk person.

Många gånger efter det, återkommer jag till tanken ~

~ om fler vore som honom.

Då skulle världen vara en bättre plats.

Inte så att jag känner mig hudlös, men när det man gör alltid
ska landa hos andra och bli bedömt. När balansen mellan
bra feedback och beröm på pluskontot och kommenterar som
målsökande letar fel på minuskontot skevar. Då blir hinnan tunnare.

Det är då mitt hemma blir extra viktigt. Att hålla min
långhåriga vackerhjärtade flicka i famnen och skratta
tillsammans åt ett tv-program.

Att låta hunden pussa ansiktet
tills inget smink finns kvar. 

Att inte låta världen komma åt mig.

Stark och skör på samma gång.

~ i tyll och kängor.