Fiskdamm & ballonger

Det blev en fin kväll i går. Vi cyklade till Tallkottens sommarfest och fikade, gick tipspromenad (svåra frågor om skogsmulle och annat från naturens rike) och tittade på teckningsutställning. I slutet bjöds det på sång (filmade med mobilen, ska försöka ladda upp "Du ska inte tro det blir sommar" så snart jag lokaliserat den nödvändiga kabeln) och fiskdamm.

Markus ska på firmafest direkt efter jobbet och mor och syster min kommer på middag.

Nu är det dags för slutspurt. Extra nummer 2 går till tryckeriet idag.

Återkommer om midsommarplanerna!

Vinteroverall nya sommarklädseln

Förra veckan skrattade jag åt att Siris extravinterkläder fortfarande hängde kvar på dagis. Jag tog hem dem i cykelkorgen, själv hade jag korta jeansshorts, linne och sandaler.

Imorse drog jag på henne vinteroverallen när vi skulle till förskolan.

Vinteroverallen! I juni.

Hemmagjord kexchoklad och annat

Lycka kan vara något så enkelt som en ny cykel.

Siri höll med i sin nya stol: "Meda cykla!" manade hon på bakifrån.

När vi ändå är i inköpstagen funderar jag på att beställa ett nytt lock till vår hushållsassistent. En livsnödvändig liten pigg på locket, som gör att maskinen startar, slogs av och tappades bort för flera år sedan. Vi har visserligen ett annat lock, men det fungerar inte särskilt bra när det ska blandas och mixas saker i vår Moulinex.

Imorgon kväll är det dagisutflykt/avslutningsfest som väntar. Ännu en milstolpe i livet som förälder. Äppelmuffins och hemmagjord kexchoklad med mörk chokladfyllning är fixat. För ovanlighetens skull ser både jag och Markus fram mot ett sådant evenemang.

Årets torp gillas

Alltså, jag gillar Ernst. Men visst känns Sommartorpet med Isabelle Halling och Stefan Larsson fräscht. Senaste säsongen med herr barfota innehöll alltför många konstiga klipp för att jag skulle vara helt bekväm i tv-soffan.

Putsat vitt hus, unga ägare, roliga idéer. Måndagar blir nog ny tv-dag i sommar.

Bilder: SVT.

Fy fan, de är ju mammor

Allvarligt, hur många vuxenpoäng får man för nya cyklar, med skärmar och cykelkorg (inte Markus) samt lysen och barnstol?

Eller som när jag och Jill cyklade hem från bion igår kväll (Brudens bäste man, lika perfekt romantisk och snygg som jag trodde). En yngre kille i hörnet vid Åhléns traskade ut på vägen och inledde en konversation med trevliga "Tjena, vad heter ni då?!" men sedan (efter att ha sett bådas barnstolar) kom den förödande repliken "Åh, fy fan - de är ju MAMMOR!".

Vi insåg att det var lika bra att cykla hem ...

Bedårande klänning

Det är rätt svårt att se hur den ser ut, men klänningen på den här bilden provade jag när jag hade min brudklänningsprovning.

Tycker fortfarande att den är väldigt vacker. Jag kände mig som ett finare jag när jag hade den på mig, i motsats till utklädd i de andra klänningarna.

Och imorse när jag cyklade förbi Norrstrand luktade det barndomssaft.
Och fina studenterna får sol på sin stora dag.

Själv har jag en nektarin i väskan. En perfekt nektarin. Som smakar som när man legat på stranden och det är så varm att man bara måste bada. Och vattnet är inte alls kallt, bara skönt ljummet och svalkande. Och du dyker och simmar och plaskar. Sedan kliver du upp ur vattnet, perfekt tempererad. Fri och lite solsmekt. Den känslan, precis så smakar nektariner för mig.

För den delen har vi lagt ner ny-bils-planen och istället åkte vi och köpte två sprillans nya cyklar igår. En Crescent sport valde jag. Känns mycket bra. Nästa vecka får vi dem. Då ska det cyklas (fast det görs det ju redan). Bara ingen snor dem ...

Senaste Siri

På de översta bilderna leker Siri i badhusparken när vi väntade på bussen som tog Markus hem från Umeå sist. Det var jätteskönt, vid middagstid och nästan inga barn så Siri hade fritt utrymme.
På förskolan säger de att hon trivs bäst när hon får pyssla på med något eget själv, men ändå i närheten. Men så är kanske alla barn i den åldern ... jag vet inte.

I kväll tog jag Humlan med och sprang två varv efter en skogsslinga. Bra träning med en del sandunderlag (jobbigt för både människa och hund). Förra gången vi sprang rundan var i söndags och då klev en stooor älg över stigen lite längre bort. Inga älgar i kväll dock!

Däremot några stenar att lägga vid senaste fina krukan (fyndad i uthuset).

Värdpar

Har gjort en rolig telefonintervju idag (tack och lov låg Siri och läste "Fröken Livrädd och kärleken" i biabädden under tiden). Resultatet får ni se i nästa nummer av Extra, men jag kan säga så mycket som att jag fick några bra tips till mitt och Markus bröllop som bonus.

Vårt värdpar har varit här ikväll för en första träff. Det gick mycket bra, känns roligt roligt! Och som fortsättning på temat går jag och Jill på bio på torsdag och ser "Brudens bäste man".

Leva

Har varit hemma med förkyld Siri idag. Jobbat när Markus var hemma på lunch och medan hon sov middag. Och sedan avlöste vi varandra i vara-med-barn-fabriken och jag åkte och jobbade när Markus slutade för dagen.

Vet inte om hon kan gå på förskolan imorgon. Om inte har jag en del datajobb som MÅSTE bli gjort hemifrån. Och en telefonintervju (kul med Siri i närheten) och en massagetid som ska avbokas och ett modejobb som måste roddas ihop hemifrån. Suck, blir trött bara jag tänker på det.

Fred & Wiweca

Min pappa tog den här bilden på mina svärföräldrar i går. Jag har inte speciellt många bilder på dem, men den här tycker jag fångar deras personligheter så bra. Glada, fina, intresserade, uppklädda för fest. Kärlek.

Markus fest

Det kunde inte ha blivit bättre väder för Markus på hans dag. I går firade vi att han tagit sin kandidatexamen och är färdig tandtekniker.

Buffémat, massor med goda vänner, barnbus och hundar. Precis som det ska vara.

Några dröjde sig kvar efter barnet somnat och vi fick en skön kvällsstund i varm sommarsol. Ett glas vin och stillhet. Siri sov oroligt och för första gången på jag vet inte hur länge plockade vi upp henne ur sängen. Hon myste i stortäcke i pappas famn.

När vi gick in för att myggen kom lekte hon en stund med pappas fina paket. Sedan cyklade grabbarna ut på krogen, och fast jag gärna följt med så tog jag lillan med mig och gick upp och läste några barnböcker innan det var dags att sova.

Det är min kära far som fotat.

Sommarbarn

Nicke Nyfiken-glass efter maten. "Meja", var Siris kommentar.

Rätt nöjd efter att ha fått äta upp slutet både på farmors och mammas glassar.

Häggmispeln tackar för omhändertagandet

Häcken är kärleksfullt omhändertagen i vår. Nerklippt för tredje året. Och så täckbark vid jordytan.

I kväll medan vi var borta hade mamma svängt förbi och lämnat både jordgubbs- och smulbärsplantor. De ska få flytta in på lämpligt ställe på gården.

Det är faktiskt något som känns magiskt med barn. Att få ta dem i näven och plocka solmogna bär på gården.

Ritningar

Härliga färgstick i bilderna, men jag tycker de är vackra ändå.

Svängde förbi kommunen för någon dag sedan, där en hjälpsam kvinna på centralarkivet plockat fram ritningar på vårt hus. 1967 är det senast ombyggt, visar ritningen. Då byggdes pannrummet i köket till. I en ritning från -65 kompletterades garagbygglovet med en ändring. 30 kronor kostade det framgår det av handskriven text.

Så. Då var det bara att börja skissa utbyggnad på allvar ...

Mer rus

Här kan du läsa Lailas krönika om Vårruset, där undertecknad figurerar.

Segraren var förresten 15 år och gick i mål på 17.03.

9 minuter snabbare än mig! Imponerade.

Kyligt och trångt Vårrus

Tror pappa tog bilderna vid fyrakilometersmarkeringen, ungefär. Och ungefär då tog min gnista slut. Less på att frysa (ja inte under själva loppet då, men både i blåst och småregn före och även i torkad svett efter - ja fast det visste jag ju inte då) och less på att trängas.

På några ställen under loppet fick man stå stilla och köa. Och det lättade bara lite, hela tiden fick man springa om och springa om. Dessutom var det gångvägsbredd hela tiden, så man fick springa bokstavligt talat över stock och sten och akta fötterna från vrickning hela tiden. Frustrerande att aldrig få hitta sin egen lunk.

Så där vid fyra kilometer var glaset halvtomt och inte halvfullt, motivationsmässigt. Men i mål kom jag. Och visst sprang jag hela vägen. Resultattiden blev 26:08. I efterhand känns det lite surt att jag inte tog 25. Nåja, skyller på trängseln.

Fick låna varmare kläder av pappas Angela som syns i grönt på vänstra bilden. Sedan picknic med arbetskamraterna, ett intressant samtal med Eva på jobbet om att hantera negativa jobb-telefonsamtal och så hemfärd. Cykelturen från tidningen och hem var kylig och halvjobbig. Nu är det dags för sängen, jobbuppstigning imorgon jö.

Frimärken

(ps)

Snacka om att vara petig. Inbjudningskorten är ju klara. Köpte till och med frimärken för att kunna lägga dem på lådan i går. Men när jag kom hem insåg jag att jag köpt motiv med svarta, tunga, hårda fordon på.

Och det går ju inte. På lunchen går jag och byter dem.

De här, som heter Äta ute, skulle vara fina.

** Uppdaterat: Självklart får man inte byta frimärken, trots att de bara är en dag gamla. Så jag fick vackert inhandla nya. Tur att man skickar så mycket snigelpost ...

Here we go

Logistiken är ordnad. Mormor byter bil till vår med barnstol i, hämtar på förskola och tar hand om barnet. Farfar kommer och går ut med hunden. Själv åker jag med jobbvänner till Luleå och VÅRRUSET.

Väskan är packad, och lunchpastan medtagen.

Det enda som kunnat vara bättre är fysiken, jobbet har gjort att orken att träna överskuggats. Hur som helst blir det kul ändå!

Den fina buketten

Flickan på stubben

Mer telefon

Alltså jag veeeeet. Inte ta åt sig och allt det där.

Samtal nr 2 i stolpar:

• Värdelös tidning.
• Tillför inget.
• Korta reportage.
• Satsa istället på PT:s Ditt & Datt och familjesidorna.

Tack gode gud att jag är ledig imorgon och får ladda batterierna.

Länkar

Vill du bläddra i Extra på skärmen kan du göra det via den här länken.

Och här kan du läsa dagens PT-artikel om tidningen (och se en bild på mig där jag ser ... förvånad ut?!).

Blommor. Till mig.

Förresten. I går kom Sanna förbi jobbet med en fantastisk bukett blommor, helt i vitt. Den är så fin och det doftar rosor och ranunkel här på skrivbordet. Ska ta hem den och plåta av den ikväll.

Tack, käraste Sanna. Jag är väldigt väldigt glad och rörd av omtanken.
Bara så du vet.

Utflykt önskas

Jag vill bara lämna filformat och tangentbord därhän ett tag. Har otroligt svårt att ladda om.

I morgon är jag föräldraledig och ska spendera dagen med min familj. Kanske är vi till och med samlade allihopa om vi har tur. Jag tänker att på måndag, på måndag tar jag nya tag.

I går bjöd kära svärmor mig på lunch på Bryggargatan. Åt en fantastisk bondbönssoppa och knäckte en av deras berömda desserter till kaffet. Även Hanna och Majken gjorde oss sällskap.

Farmor hämtade sedan Sippan från förskolan efter sovstunden och jag åkte och gjorde dem sällskap efter jobbet. Där bjöds vi på fiskmiddag med fräsch sallad på färsk sparris och avocado. Och glass med passionsfruktssås till dessert! Och allt i soligt uterum!

Passade på att promenera Hemi medan Siri lekte med farmor och faffa. Gick upp till Grisbergsspåret. Och det var gudomligt att komma ut i naturen. Det kändes så ... på riktigt.

Så blir det någon solig dag i helgen står utflykt med kaffe och mackor högt på önskelistan.

Nr 1

Första läsarsamtalet har kommit.

Och det var minsann inga hyllningskörer.

Istället var det en man som tokskällde ut mig för att jag stoppat reklam i hans brevlåda och han vill minsann inte ha skiten. Och det där med att posten delar ut och att bara de kan sluta posta i hans låda, det gav han inte mycket för.

Visst är det kul. Att man jobbar som en galning med något man tror på i månader. Och så är det något sånthär den första responsen man får.

Premiär!

Som jag önskade att jag kunde berätta den där februaridagen när jag fick förfrågan. När jag på allvar hörde hjärtat dunka, när tankarna virvlade och jag undrade vart haken fanns.

När jag insåg att haken inte existerade och att jag fått mitt drömjobb. På riktigt. Med kompetent folk runt omkring mig. Med möjligheten att skapa något eget, något jag verkligen tror på. Från logotype till innehåll, till redigering.

Och som jag velat dela med mig under resans gång.

Umeåreportage, modebilder i maj-storm.

Hur det var att stoppa dekoreringen av tidningsställen och broderingen av jackor för att jag i sista sekund ritade om loggan. Om konsulten Sofia på formbyrån A4 som gav mig goda råd. Det finns redan mycket jag glömt. Men kul har det varit. Och helt fantastiskt!

Idag får Piteå och Älvsbyn Extra i brevlådan. Med posten. Som en liten present bland räkningarna. Inte med morgontidningen alltså, kanske jag ska klargöra.

Tackar nog nej

Fick ett ärofyllt erbjudande idag. Vet inte hur mycket jag får avslöja men rent hypotetiskt handlar det om att hålla högtidstal. För många personer. På offentlig plats. På en dag vi firar här i Sverige.

Har betänketid till imorgon, men jag tror att jag ska tacka nej. Kul och ångestfyllt och utvecklande - alldeles säkert. Men jag måste ta hand om mig, ransonera med mina krafter. Vara själv med barn och hund, jobba en hel del, skriva krönikor och skivrecensioner och kämpa med/mot min onda nacke räcker nog långt just nu. Och så var det ju bröllopet, och utbyggnaden och ...

Latte

Fotar med mobilen

Tidning jag ska spana in

Köpte ett ex av denna nya tidning idag. Den ligger i min väska och ska spanas in vid första bästa tillfälle.

Tack för fina kommentarer till inlägget under. Idag har jag sett tidningsställen med ettalöpet på. Mycket snyggt, tycker jag helt superpartiskt (men också superkritiskt). Även snygg Craft-jacka med Extralogga på hänger över min stol just nu. Ska bäras under uppvärmningen till Vårruset nästa vecka. Om nacken tillåter något vårrus, den är i väldigt dåligt skick just nu. Hoppas på att slippa naprapaten och jobbar på med yogan istället.

Mitt nya jobb

Onsdag den 21 maj 2008.

Gratismagasinet Extra har premiär i Piteå och Älvsbyn.

Läs mer här.

Läsvärd, läsvärld

Till viss del kan det vara den här bokens innehåll som håller mig vaken.

Kraftransonering

Skjutsade Markus till E4:an strax efter fem imorse, där han blev uppplockad av en lastbil han skulle få åka med till Umeå.

På hans förslag att lämna Siri hemma sa jag först "aldrig!", men sedan kändes det för harmeligt att väcka henne, så vi slog på babyvakten och tog med i bilen. Humlan var däremot pigg på att åka bil.

När jag svängde in på gården igen gick babyvakten igång och jag hörde "Siri. Neeej, neeeej!", men när jag kom in genom ytterdörren var det åter tyst. Och hon sov faktiskt till närmare sju. Så jag hann göra mig klar i lugn och ro, dricka en balja te framför inspelat Grey's anatomy-avsnitt och elda vardagsrummet varmt innan hon hoade från övervåningen.

Sedan var hon sådär mysig och varm. Och snedluggad. Klippte hennes lugg i badet igår och nu när den torkat såg jag hur sned den var. Men hon var bara världens allra jättefinaste tjej och jag ville inte åka från henne.

Vi gick en barnvagnssväng med Hemi innan förskolan och sedan tog jag faktiskt bilen till jobbet. För jag ska hem på lunch och gå ut med fröken H. Och efter jobbet är det dagishämtning, middagslagning och hundfoderinköp innan kvällspromenad och läggning av lilltjej. För att orka behöver jag ransonera krafterna, även om det känns lite onödigt att köra bil till jobbet.

Två saker som gjort mig glad senaste dagarna är:
* När kära vännen M erbjöd sig att korrekturläsa mina sidor. Mer uppskattat än du kan ana!
* Och det glada, snabba svaret av musiker F på förfrågan om bröllopsspelning. Härligt med positivt svar sådär på direkten.

Kalas hos Olle, 3 år, i går. Siri sov så länge att jag tillslut åkte dit själv. Mysigt att dricka en kopp te och äta en bit av Emmas suveräna bröd och surra med finvänner i lugn och ro. Och invigningspartajet på Lokstallarna i fredags! Fantastiskt trevligt. Och grillning hos Marcus i lördags. Och täckbarksskottning i häcken ... och lite häng med kära syster ... och ...

Intensiv, rolig helg som jag och min kära avslutade med en stilla kopp te utan tv:n igång igår kväll. Men sovit uselt i natt har jag gjort. Som alltid när han ska åka ifrån mig.

Helg med utropstecken!

Ledig från och med nu.

Nu cyklar jag förby Systemet och köper ljus rom. Sedan ska jag hem och fiffa mig och dricka en frozen raspberry daiquiri (med reservation för stavningen).

Och sedan - grillparty.

Siri och Humlo är bortleasad till mormor och moster. Sovmorgon i morgon med andra ord.

The movie

Det går inte annat än att längta till filmen av alla filmer har premiär. Kring den tjugonde juni går den upp på Bio3an.

Till senaste numret av Vouge har fotografen Annie Leibovitz plåtat Carrie och Mr Bigs imaginära smekmånad. Rysande vackra bilder.

Blessed

Min Acnetop "Blessed" har legat i garderoben ett tag, men nu har jag äntligen förstått dess storhet. Så skön. Så fin rosafärg, fast kulören heter "blueberry". Så här gillar jag att bära urringat, naturligt, nästan så att det ser ut som en slump.

Och jo, jag har visst lite hår kvar.

For sale

I den lilla världen är det här dagens sorgligaste nyhet.

Snart har jag tappat allt hår, på allvar

Det enda jag tjatar om är hur mycket jag jobbar.

Ska snart hämta en till kaffekopp, kanske kan den bota mina svullna ögonlock ...

Igår gjorde jag i alla fall en familjepaus, åt rester från middagen, myste på yogamattan med fintjejen min och bäddade sedan ner henne i spjälsängen. Sedan lagade jag och blivande maken maten som han ska bjuda på till lunch idag på sin praktik.
Mysigt att fixa och dona i köket i lugn och ro utan jag-är-hungrig-matstress. Lite småprat, riva limecest, vispa lite grädde. Skönt också att göra något praktiskt istället för datapill.

När jag ändå höll på färgade jag håret, städade skafferiet, tog ett fotbad och filade fötterna och så sådde jag gräslök och basilika. Och sedan, när Markus gick och la sig satt jag uppe och skrev och korrekturläste någon timma.

Förresten, visst har man hört att stress gör att man tappar håret. Men jag har tappat hår, mycket hår ett bra tag nu. Nästan i samma omfattning som när jag ammade. Och så stressad att jag på allvar mår dåligt är jag inte.
Jag har kala fläckar på något ställe ovanför öronen och det syns i benan. Igår när jag tvättade håret fick jag händerna fulla av lösa hårstrån.

Det är värdsligt, men ändå inte kul. Någon som har tips?

Kokt

Inget inspirerande inlägg, tyvärr. Jobbade mellan 8 och 24 igår, med en paus för middag, läggning av lilltjej och promenad med stortjej. Börjar känna mig hyfsat mosig och kokt i hjärnan vid det här laget.

På kvällsprommisen tog vi en sväng förbi en grandios hundtjej på sisådär 60 kilo. Och helt plötsligt var Hemi en liten tös. Hon tyckte till och med att storhunden var lite läskig och tittade på mig med ögon som sa "Mamma, ska vi inte gå snart?!". Kul att se dem tillsammas i alla fall.

På vägen hem kopplade jag lös Hemi och så fick hon gå fot hela vägen hem. Funkar jättebra, trots hundmöte. Bra träning för huvudet. Och det ser onekligen snyggt ut, tycker jag.

Ok, back to work!

Men va fasiken, när vänder det?

När jag cykade till jobbet nyss kände jag mig så jävla less. Jag vill ha jeansshorts och sandaler, inte stor schal, mössa och handskarna jag cyklat i till jobbet DE SENASTE ÅTTA MÅNADERNA.

Ge mig värme. En islatte på uteservering. Ge mig en bikini och en bok , en stark drink och ett parasoll.

Någon?

Hannas kommentar på gårdagens inlägg gjorde mig lite gladare. Och sedan när jag läste det här så blev jag nästan glad igen.

Tröttrapport

Ska vara ledig fyra veckor i sommar, lite utportionerade sådär. Spelar roll, jag tycker det är grymt lyxigt att ha semester överhuvudtaget. En vecka har jag tänkt ta ut den veckan vi ska gifta oss. Och det behövs nog.

Bokade sminktid idag. Måndag samma vecka som bröllopet: provsminkning. Fredagen: strå-för-strå-isättning av lösögonfransar. Ska det vara så ska det vara som jag drömt om, så det så. Lördag: den riktiga sminkningen såklart.

Som sagt, bra med ledigt tror jag.

Har kanske köpt brudskor också. Känns bra att mina potentiella är vita skinnsandaler i gladiatorstuk helt utan klack. Har aldrig känt mig som möjlig bärare av såna där vita klassiska brudskor.

Ikväll har vi planerat för Markus avslutningslunch på sin praktikplats. Menyn går i det italienska kökets smaker (och så en västerbottenspaj då) med en trevlig dessert som avrundning.

Snart åker han för två veckor i Umeå, finsambon min.

In love

Idag kom Thomas och Diva förbi med Edmarks nya familjemedlem. Roxy nosade lite på köksgolvet och somnade sedan i husses famn. Ungefär hur bedårande som helst, med den där speciella valplukten och sötmagen.

Annars har jag mest stått på knä vid buskaget i helgen. Idag i regnet. Men jag gav mig inte och nu är det färdigrensat för den här gången. Även i blomsteroasen, kring småbuskarna mot grannen och i hallonen. Jag har träningsvärk och fingeront. Men fint är det. Nästa helg kanske vi köper täckbark och skottar på.

Middagen hos svärföräldrarna var extra god efter fysisk arbetsdag. Jag unnade mig 1,5 bitar rabaraberpaj med en aning citronsmak till efterrätt. Och vi hade dessutom så tur att solen tittade fram under middagen i uterummet. Sedan cyklade vi hem i regnet.

Nu ska jag åka till fader och hämta testutskrift (bröllopsinbjudningar) och en efterlysning på Markus cykel som han ska sätta upp i närheten av jobbet. Och sova gott, det tror jag inte det blir några problem med.

Siri har förresten spenderat halva dagen med morfar och Angela idag. Det verkar som om de haft det toppen!

Siri & Lovis

Aktiv hemmadag. Har rensat ogräs från häggmispeln. Markus fyndade ett "nytt" redskap i skjulet på gården som i det närmaste revolutionerade mitt arbete. Roligare blev det också när solen tittade fram på eftermiddagen. Imorgon fortsätter jobbet, då hoppas jag även hinna blomsterön och hallonstället.

Siris farmor och Siris kusin Lovis hälsade på en stund för lek och fika. Tjejerna är så fina tillsammans. Idag promenerade de med varsin hund, såklart.

Ikväll är vi själva hemma. Känns skönt. Den här årstiden är det mycket att göra hemma, det är i och för sig roligt tycker jag. Men man är rätt mör om kvällarna. Speciellt när man har mycket på jobbet också.

Minns ni det här? Nu närmar det sig. En milstolpe på fredag och sedan nästa onsdag. Då får ni veta hemligheten!

sthlm

Förresten, i går bokade vi en Stockholmstripp jag och några söta vänner. I slutet av september bär det av. Fredag morgon till måndag eftermiddag. Umgås, god mat, strosa, shoppa. Bäst av allt: en massa ostörd tid för varandra. Med varandra. Det kommer att bli toppen!

Pärlor

När jag inte jobbat vid datorn på jobbet har jag jobbat vid datorn hemma. Egentligen är jag inte sugen alls på att parkera rumpan på övre plan just nu, men jag testar hur olika filformat och utskrifter fungerar för våra inbjudningskort till bröllopet.

Tyget till min klänning är inlämnat hos skräddaren. Träff med kvinnan som ska viga oss är inbokad. I slutet av juni hälsar hon på hemma hos oss.

Just nu sitter jag och gluttar på prototypen till inbjudningarna. Har nyss fått pärl-leveransen från Panduro.
Fick ett par pärlörhängen av min svärmor i julklapp. De kommer jag att bära på den stora dagen. Men jag har de ofta annars också. Klassiska pärlörhängen blir aldrig fel. Gillar att bära till smutsiga pasteller, kombinerat med gråa nyanser och svarta skinnjackan.

På tal om kläder har vi varit hemma hos min mamma ikväll. Spanat på hennes snygga bil, ätit superdupergod middag och haft allmänt mysigt.

Siri fick nyupptäcka några gamla leksaker, bland annat mina korgstolar för barn och ett litet kök. Jag gick igenom lite kläder som fanns kvar. Det blev en riktig nostalgitripp.

En del kläder jag ofta bar när jag precis träffat Markus, en grym (i flera bemärkelser) 80-talstäckväst jag bara inte kunde slänga, någon hippieklänning, en spegelväst och en vacker långklänning från farmor som jag vill ha kvar. Mycket kläder hade jag också sytt själv, men inget värt att spara. Det mesta var också för stort. Något par byxor var så stora som 44 i storleken. Nu drar jag oftare 36 än 38. Det är rätt stor skillnad.

Nåja, tillbaka till utskrifterna!

Förresten bara sprutar det ord ur Siris mun nu. Öra, öga, näsa är nya favorituttryck. Och "Mimmi kissa" vet jag inte hur många gånger jag hört idag. När jag tänker efter tror jag vi haft en av våra absolut finaste hemmadagar tillsammans idag. Hon är så rolig att vara med nu. Det bästa var när hon vaknade efter eftermiddagssovet (långa 2,5 timmar) och sprang direkt till bokhögen vi fått med Posten och utropade "Ooooh!". Det är mammas flicka det!

Kvar på jobbet

Kvar på jobbet. Mosig i huvudet. Har suttit framför datorn i dryga tio timmar nu och det känns även i axlarna. Skippar nog teet när jag kommer hem och hoppar direkt i säng. Ska ju upp om max 7,5 timmar och jag är långt ifrån hemma ...

Sov dessutom kasst inatt, låg och halvslumrade till stormen utanför. Oroade mig för våra lövhögar, som att det egentligen hade spelat någon roll om de blåst ut. Det hade de för övrigt inte. Men min favoritljuslykta och en kruka ur en trio hade gått i krasch.

Nåja, slutklagat för idag.

Vitt/svart

Lite nytt i hemmet på sistone. Även ny, beige finfin komatta under vardagsrumsbordet och lurvig matta under dubbelsängen har det blitt. Plus nya vita spegelkuddar i soffan.

Nu måste jag åka tillbaka till jobbet, eftersom det kört ihop sig lite.

Inför Vårruset: minnesanteckning

Förra gången jag sprang efter gångvägarna hade jag långkalsonger, långbrallor, underställströja och alldeles för stor löparjacka. Och mina gamla dojjor.

Idag hade jag tightsen och ett linne. Och nya skor.

Sprang hemifrån (korsningen Kolmila/Ankars) bort mot lill-Konsum, ner mot Fårön, efter vattnet, mellan fotbollsplanerna på Norrstrand, förbi minigolfbanorna, badplatsen och småbåtshamnen, över Sundsgatan, genom Badhusparken, över Timmerleden, hamnen, tillbaka över Timmerleden, förbi Coop, busstationen och Källbo, spurtade uppför backen vid Cykel och Fritid, rundade pappas hus och sedan gångvägen vid Musikhögskolan och små kvartersvägar sista biten hem.

Tog cirka femtio minuter. Jag är nöjd. Trött i kroppen. Nyduschad. Nu är snart hockeyn slut, så snart ska jag också sätta mig i soffan.

Bilskrälle

Hundkurs i skogen idag. Spårning, rutan, kaffe och grilla korv. I skogen, som sagt.

Vi parkerade efter en skogsväg. En smal sådan, jag sist i ledet.

När vi skulle köra hemåt hade kodlåset på bilen slutat fungera, så jag kunde inte starta bilskrället. Jag och Humlan fick tigga lift hem och sedan gjorde jag och Markus en räddningsutryckning. Han mekade ihop kablarna, så nu står bilen hemma på gården.

Vi har ätit en av mina favoritmaträtter, ute i skuggan. Det känns som sommar idag. Jag är rätt mör efter en lång utedag, men tänkte inviga mina nya löpartights (trodde aldrig jag skulle bära ett sådant plagg) och dra en repa. Det är snart dags för Vårruset, ju.

Umeå tur och retur

Umeå tur och retur på tolv timmar.

Två intervjuer, plåtning i flera miljöer. Strålande god lunch på Invito, eftermiddagslatte på News - som inte längre heter News ... nåja det var Costas himself som gjorde kaffet idag.

Och så det bästa av allt.

Lite systermys mitt på dagen. Å vad jag saknar dig, sötaste sötaste systra min.

Efterlysning

Markus cykel stals fredagen den 30/4 från källaren på Prästgårdsgatan 38 A, någon gång mellan kl. 07-14.

Cykeln är en likadan som på bilden. Märket är Mongoose modell crossway 850, den har en dämpad framgaffel samt 28" hjul. Cykeln är aluminiumfärgad.

Tips som leder fram till att cykel återfås belönas!

Solvarma öron

På valborg grillade vi älg för första gången. Markus hade marinerat i enbär och rosmarin. Mycket, mycket delikat. Vi åt i fina vänners lag. Och var ute hela hela dagen. Så även idag.

Lunchgästerna bjöds på tomatsoppa och foccacia samt äppel- och björnbärspaj med vaniljvisp. På eftermiddagen har vi firat Jonas 30-årsdag (även om han inte fyller just idag). Hemi har toklekt med en sjumånaders rottisvalp, ja man kan nästan säga att hon trodde hon var valpt för några timmar. Siri har knatat omkring i manchesterbrallor och stövlar och varit allmänt nöjd. Jag har solhettande kinder och trött huvud.

Nu sitter jag och jobbar lite. Imorgon åker jag till Umeå för att göra några jobb.

Geggamojja och Melissa Horn

Solig, ledig morgon. Halvsov i soffan till strax efter halv åtta. Sedan har jag med hjälp av min fröken städat och fixat lite inför vårens ankomst.

Vi har lyssnat på barn-cd:n tre varv och sedan på nya favoriten Melissa Horn. Främst hennes duett med Lars Winnerbäck kan rekommenderas.

Nu ska vi gå ut och göra geggamojja, Siris favoritord och favoritgöra för tillfället.

Sedan ska vi åka och kolla på mattor och så hoppas vi på grillning av finfint älgkött mot kvällningen.

Garderobsfynd

Ibland fyndar man i egna gömmor. Här är en slags broderad t-shirt/blus i gammelrosa, som verkligen blivit en ny favoritfärg. Köpt på Åhléns i Umeå när vi bodde där. Färgen gör sig fint till stickat och svart skinn, tycker jag.

Stavgångspromenad och övning inför hundkursen imorgon har kvällen innehållit. Nu dusch och säng med lättlästa, mågottboken "Brunstkalendern" av Emma Hamberg.

Faffa

Improviserad grillkväll med vänner i lördags. Och nu måste vi bygga ut, för fler ryms vi inte vid middagsbordet!

Annars har vi varit utomhus mest hela tiden, trots sådärväder. Uteungen vill vara just - ute, så jag har börjat kratta löv från häcken trots att snön ligger kvar. Men det blir ju så trist och kallt att bara sitta stilla. Ser fram emot mycket tid att rensa rabatter i sommar ; )

Cykla i regn, film, återvinning, Krokodilfika samt slips- och skjortinköp till bröllopet har också hunnits med. Nu är snart Markus färdigstassad. Bara skorna fattas. Och de kanske inköps i Umeå när han åker dit för de två sista skolveckorna.

Igår kväll badade Siri hos farmor och farfar, så farfar skjutsade hem henne i bil eftersom cykelkärran var lite kall för blöthårstjej. Och när han backade ut från gården kom det: "Hejdå faffa!".

En dagens, tack

Dagens bästa: godlunch på Krokodil med finvän. Laxsallad med vitlöksbröd, kaffe på maten och en stilla stunds kontemplation två goda vänner i lag. I snurrfåtöljer vid storfönstret.

Markus och Siri har firade kusin Lovis ettårsdag under tiden.

Och nu är krönikan skickad. Det är helg. En helg utan planer. Det känns fantastiskt. Utelek, finskjortsprovning, grillning (hoppas!) och finfix med utemöblerna känns som rimliga sysselsättningar.

Blir nog tidigt ikväll, vinkväll hos bästa Jill igår. Mycket trevligt. Men jobbigt när väckaren ringer 05.55.

Ett kärleksförhållande

Jag har levt med en text ett tag nu. En text som betyder något.

På sistone har jag inte producerat många artiklar, notiser eller reportage till tidningen. (Förutom krönikor och skivrecensioner.) Det har mest varit redigeringspyssel ett tag.

Men nu har Texten tagit form. Fick inspiration via några reportage i King (varför är magasin som riktar sig till herrar ofta betydligt mer drivna och säkra i språket än magasin som riktar sig till kvinnor?) samt språket i "Snabba cash".

Och jag blir åter påmind om att jag älskar ord. Hett, svalt, innerligt och intensivt.

Men alltid,
alltid,
denna kärlek till ord.

Tisdagsjämmer

Gick till Korpen för att göra en halvtimme på löpbandet. Efter cirka femton minuter svartnade det för ögonen och började liksom bubbla i mig. Som sockerdricka i hela kroppen.

Jag har aldrig varit så nära att svimma på löpbandet tidigare. Obehagligt.

Hade ätit en mellanmålsmacka för förmiddagen och druckit vatten. Men kanske är det antydan till halsont (känner jag nu) som ställde till det för mig. Läskigt.

Duschade istället och traskade i stilla mak tillbaka till tidningen. Träffade Ingela på vägen och fick ett samtal med henne, med lunchdejt bokad senare i veckan. Men det tog ett tag innan färgen återvände till ansiktet.

Har också varit orolig för Hemi, som varit till veterinären med husse. Förstod att det inte rörde sig om öroninflammation och det var det inte heller. Lite bakterier och utskrivna kortisondroppar blev svaret. Hoppas hon blir bättre snart, gumman.

Dessutom var Siri jätteledsen när jag lämnade henne på förskolan idag. Hennes favvofröken var inte där och hon storgrät när jag cyklade därifrån. Hjärtat.

Blir skönt att komma hem till familjen idag. Längtar faktiskt, annars brukar jag inte hinna känna efter.

Vanish vs fläck

Hemma är skrivbordet avstädat för målning. Det skulle ju göras för länge sedan. Men så kom annat, som tv-tittande, barnlek, hundpromenerande och annat struntviktigt, emellan.

Så skedde en kissolycka på skrivbordet och det aktualiserade målandet eftersom nuvarande yta inte tillåter rinnande vätskor utan sväller för gott.

Därför är datorn på vila där hemma. Jag passar på att bloggpausa istället för att dricka kaffe här på jobbet.

Vi har haft en bra helg. Fredag bjöd vi svärföräldrarna på hemgjord pizza och kardemummapannacotta.

Lördag tillbringade vi på Fåröberget med korvgrillning och kaffedrickande i goda vänners sällskap. Kvällen bjöd ju på fest med glitter- och glamourtema. Mycket trevligt att mingla bland balklänningsförsedda damer och frackklädda gentlemen. Själv kände jag mig mycket fin i min gammelrosa fransklänning, höga sandaler och tuperat hår. Tyvärr blev det inga bilder tagna.

Söndag hämtade vi Sirisnurran hos farmor och farfar. Vi lekte en stund på gården och luftade hennes farbrors gamla trehjuling (även kallad ponnyhjulingen). Hon når inte riktigt fram till tramporna, men vill g ä r n a bli omkringskjutsad på kvarteret. Om och om igen.

Tyvärr hade jag mina nya jeans på mig (har sökt länge efter ett par i rätt färg, med lagom hög midja och rätt grad av utsvängning). Satte mig efter Siris kommando "Sitta hä!" bredvid henne och fick klet i byxbaken, klet som luktade tjära. Så trots galltvå, Vanish och 60 grader i maskinen är nu byxorna 'förstörda'. Surt.

Resten av dagen hade vi en strid ström av gäster, Marcus L (förra helgens 30-års-festprisse) delade taccomiddag och kvällsprommis med oss.

I Siriland har följande hänt: Imorse hann hon påpeka att hon har "Pippi" på sin tröja säkert tjugo gånger innan förskolan. Efter påpekandet kräver hon att man sjunger "Pippi-sången". Varje gång.

Hon visar även upp bilder i boken hon läser på typiskt förskolesamlingsmanér. Hon påkallar uppmärksamhet, säger ett namn typ "Mimmi" (jo, Hemi heter så nu) och vänder bilden åt hennes håll. Sedan är det mammas eller pappas tur och proceduren upprepar sig sedan sida efter sida.

Så, nu är kaffepausen slut. När skrivbordet åter är i bruk återkommer jag med lite bilder.

Stressad inifrån

Det var ju en bra dag igår. Sol, som jag önskat. Utevistelse några timmar på morgonen / förmiddagen. Lunch på stan med mamma. Brohäng med sy-för-hand och läsa under dotterns eftermiddagssov. Ett bra löppass på kvällen.

Ändå var det som att en inre stress hela tiden pockade på uppmärksamhet. Och fast jag lyfte upp stressklumpen till ytan och tittade på den så försvann den inte. Inte förrän jag sprang ifrån den på motionsbandet.

Idag har jag rekat en fotoplats, det kommer att bli bra. Nu ska jag cykla hem, ikväll blir det hembakt pizza och vin när Sirran somnat. Vi är dåliga på det, att äta middag i lugn och ro när hon gått och lagt sig.

Och imorgon, 30-årsfest. Glitter och glamour, here we come!

Foto: morfar

Morfar har fotat denna bildserie på Sirre, jag gillar rörelsen de skapar när de ligger så här under varandra. Och ljuset. Bilderna kommer från syrrans blogg.

Hur som helst. Siri har blivit något av ett problembarn på förskolan. Hon har nämligen upptäckt tjusningen i att bita av sig handskarna och plaska i vatten / gräva i snön med bara händerna. Allt känns ju så mycket bättre då. Och är så mycket lättare att plocka upp. Men kall om tassarna blir hon, tycker fröknarna.

Hoppas på sol under min föräldralediga dag imorgon. Då står utevistelse på schemat nästan hela dagen.

Tre

Sitter och lyssnar in Sophie Rimhedens nya skiva, som jag ska recensera. Passar på att sno en utmaning och fylla i den själv under tiden.

Tre namn jag går under: Har aldrig haft smeknamn under uppväxten direkt. Nu är det Mary, mamma och matte som gäller (fast matte använder vi nästan aldrig, för jag är är ju liksom mamma även till Hemi).

Tre saker som skrämmer mig: Att det oundvikligen någon gång kommer att hända människor jag älskar tråkiga saker, skräckfilmer (det funkar inte att tänka att det bara är på film) och ... och ... nej jag försöker att inte vara så skrämd, jag vill inte lägga min energi på det. Men det här med miljöförstöringen är obehagligt.

Tre saker jag har på mig: Underkläder, t-shirt, halkiga tofflor (rutschar tack vare dem nedför trappen då och då).

Tre sanningar: Någon gång vill jag springa New York-maraton. Jag känner mig i fas med min ålder men ser inte fram emot att fira min 30-årsdag något speciellt. Planerar en Spaniensemester med familjen - nästa sommar. Vuxenpoäng, eller vad?!

Tre saker jag verkligen vill ha: Ett rikt liv för mig och mina nära. Anspråkslöst nöjer jag mig så ... Och en god kopp kaffe då och då.

Humlan

Fotade Hemi när jag var hemma på lunch i dag. Hon hade kliat upp ett sår på nosen och ett i örat. Och slickat en tass skinnflådd. Men finast av alla fina är hon i alla fall.

När jag ser den här bilden kan jag riktigt känna hur hon luktar av varm hund, där hon ligger i solskenet i farstun.

Gammal tradition

Jag hade ofta turban förut. Började kanske när jag hade dreadlocks. Idag återupplivade jag traditionen och det var många arbetskamrater som kommenterade och mindes att jag brukade vira runt ett tygstycke runt håret.

Hur som helst, det livar upp en annars gråskalig outfit. Skinnjackan från H&M fick åka fram i vårsolen och den snart sönderfallna Vailent-hooden är Markus.

För övrigt var det inte meningen att morgonstöket i hallen skulle ta upp merparten av bilden ...

3 x Siri

Mycket egna initiativ. Bädda ner sig i blöjkorgen, på med utflyktsryggsäcken på ryggen och självklart ska även dockan pröva solglasögonen.

Vet inte om det är ljuset eller vad, men en så glad unge som vi haft i kväll har sällan skådats på Ankarskatavägen den här tiden på dygnet. Nu är sångerskan lagd i säng. Jag ska åka och avverka några kilometer på löpbandet.

Tips: Gneis

När jag skolade in Siri på dagis la jag märke till att många barn hade kläder av märket Gneis. Framför allt gillade jag passformen på overallerna, som inte har det där typiska pösiga som så många barnoveraller har. Sedan gillar jag färgerna. För att inte säga namnet på färgerna: hallonrosa, marsipanrosa, mandarin och wasabigrön.

Kikade in på deras hemsida och såg att de rear ut kollektionen, tror det är mellan 40-60 procents rabatt. Så vi slog till och klickade hem nästa vinters overall till Sippan. Det är den på bilden längt till höger. Färgen: wasabigrön. Summa: cirka 500 kronor för en riktig kvalitetsoverall. Värt.

Jag hade gärna köpt fleecetröjan Lurv, men den var slut i större storlekar. Eller ett underställ eller en jacka. Kanske tur att så mycket är slut.

Veckan

De här vardagarna har bland annat bjudit på hundkurs. I tisdags åkte jag och Hemi iväg på allmänlydnad fortsättning, jag med fickorna fulla av korv skuren i lagom små munsbitar.

Resten av hundgruppen bestod av små hundar. Flera satt i knät hos sina mattar under genomgång. Hemi, hon la själv upp huvudet på bordet och tittade lojt på de andra skällande småttingarna.

Men det var faktiskt kul. Ute på planen var storan busig och skötte sina uppgifter med bravur. Jag känner mig så nöjd att jag satsat på hon + jag. Att jag verkligen tar mig den tiden att se att jag har en toppenfin och mogen hundtjej.

Träningen rullar på. Jag har än en gång lyckats dra ner på mellanmålen och det syns direkt på vägen. Ytterligare 1,3 kilo minus. Inte mycket, men det märks massor på byxorna. Magen börjar vara platt.

I torsdags var jag föräldraledig, men hade med Siri på jobbmöte. Vilken skillnad när man har med sig ett barn, plötsligt får man höra historier av människor som annars aldrig berättar om sitt privatliv. Hade också ett bra samtal med en chef, efteråt kändes det mycket gott.

Helgen bjuder på 30-årsfest och imorgon på dagen ska vi spana efter bröllopsskor till Mackan och jag ska prova ett par Wrangler som verkar lagom utsvängda för mig.

Senaste Sirinytt: När hon säger "kaka" ska man sjunga "En sockerbagare ...."
Veckans fredagsmys: Nä, hos oss fredagsmyser vi inte. Jag skriver alltid min krönika fredagkvällar. För mig börjar helgen lördag morgon.

Men, men. Trevlig helg på er!

Berörd

Såg sista kvarten av Barnmorskorna på SVT ikväll. Direkt vi bytte till kanalen började jag gråta, och jag slutade inte förrän eftertexten rullat.

Som Markus krasst uttryckte det: "Tur att du inte är barnmorska, du skulle bli uttorkad".

Tankar om bloggandet

Jag började blogga när Markus åkte till Umeå för att utbilda sig till tandtekniker. Det är närmare tre år sedan. Då hade jag tänkt blogga i hemlighet. Jag var helt enkelt tvungen att skriva av mig min ångest någonstans.

Nu blev ju inte mina ord hemliga särskilt länge och jag har inget behov av att skriva hemligt heller.

Visst är det så att ju mer besökarantalet stiger desto mer tänker jag mig för. Som nu skulle jag gärna berätta (vräka ur mig) om en jobbsituation. Förmodligen kommer den att vara löst snart, men bara man får ryta lite, om än i skriven form, brukar känslan av magont släppa så mycket fortare. Men det gör jag alltså inte, av respekt för arbetskamrater.

Det är också så att jag bloggar för min skull och min skull enbart. Från ångestdagbok (ja, så allvarligt var det kanske inte) till hej-ni-där-hemma-det-här-gör-vi-om-dagarna-i-Umeå, till förskoleinskolning, utbyggnadsplaner, böcker och bröllopstankar. Bloggen skiftar, eftersom mitt liv skiftar.

Ibland blir det bara en lång radda det-här-har-vi-gjort-idag och ibland blandas de inläggen upp med mer tänkta tankar. Men jag skriver fortfarande för min egen skull. För att minnas. För att bearbeta. För att dela med mig. Jag försöker inte vara rättvis, även om jag försöker visa hänsyn. Jag försöker bara vara jag.

Den är här

Tack tack tack, söta Emma. Nu är klänningen här. Jättefin. Till och med Siri sa "Ooooh!".

Väldigt mycket för stor dock, men enkel att sy in. På bilden har jag nålat. Så nu blir det symaskinspyssel.

Vilar med syrran

Nu är godiset från Mollys kalas slut

Lör dag

Under en snabb förmiddagssväng på stan kirrade vi Markus bröllopskostym.
Grått linne i nära passform. Och shit vad stilig han är i den, blivande maken min!

Vi har också firat Mollys treårsdag i efterskott med tårta, paket och fiskdamm. Siri fiskade för första gången i livet upp en godispåse som hon smaskade i sig sittandes i pappas knä medan hon storögt betraktade de större barnens framfart. Hem vill hon för allt i livet inte åka hem någon lekfylld timma senare.

Enkel middag och lugn kväll, vi har inte ens kommit oss för att se hyrfilmen som väntar. Det får bli imorgon istället.

Söndag väntar uppstigningsmorgon för mig, vedhämtning hos Markus bror och veckohandling.

Pappa hejar

Jag tänker ganska ofta på det här med att bekräfta sitt sina barn. Att man vill att de ska känna sig sedda, men att det lätt blir att man trycker på att de är duktiga. Det känns ibland som en omöjlig balansgång, fast ibland kanske det inte är så viktigt som jag tror. Eller så är det just det det är.

"Oj, vad stark du är", "Vad bra, jaaaa, du la sista pusselbiten på plats" och så vidare.

Jag kommer inte ihåg hur det var när jag var barn, men jag antar att det var rätt lika hos oss som hos de flesta andra - och jag menar absolut inte detta som något negativt. Inte alls.

Barn vill vara duktiga inför sina föräldrar och har ett behov av att bli sedda.

Minns en cykeltävling, tror den var i Umeå. Jag ledde inför sista mördarbacken och trampade och trampade och blev nästan omcyklad men klarade mig över mållinjen.
Sedan tog det stopp.

Jag har sett det på film efteråt. Pappa lyfte mig av cykeln och jag fick pusta ut i en campingstol. Jag minns den förlamande tröttheten, och jag minns att jag njöt av att bli sedd.

Återigen, det här handlar inte om någon träningstokig familj. Det är fina minnen. Jag blir glad av att tänka på det.

Förra året sprang jag "Tjejjoggen" i Sjulsmark. Jag hade svart, tjock t-shirt och svarta långbyxor. Jag var inte i mitt livs form och solen gassade på nylagd asfalt kilometer efter kilometer. Det var gräsligt och jag tänkte att jag aldrigaldrigaldrig skulle springa en meter till i hela mitt livslånga liv.

Jag hade aldrig tagit mig i mål om inte pappa funnits där och hejat. Som vuxen har jag aldrig blivit så hjärtinnerligt glad att se honom som då.

Träffade pappa när jag cyklade till jobbet i morse och vi pratade om allt möjligt. Kom att prata om "Vårruset" som jag och några fler förhoppningsvis ska springa genom jobbet. Pappa ska dit och heja på sin Angela. Därför kommer han ju också vara där och heja på mig. Det känns så härligt bra att veta det.

Hemma idag

Hemmamamma-dag idag. Morgonpromanad och muffinsbak startade dagen. Sedan kom Terése på brudklännings-konsultationsfika. Det låter fint värre va? Bra att få testa idé och tyg på någon som vet och kan.

Sedan kom Terese hit och åt lunch med mig och Hanna. Vi hann såklart också dricka kaffe och äta muffins.

Utestund med Hemi och Siri. Den senare brummar efter bilar och spanar efter fåglar.

Skön lässtund på soffan och middagslagning innan Markus och Siris mormor kom hem. Tereses äkta man Tomas har också varit förbi en sväng ikväll.

Full umgåsdag med andra ord. Härligt.

Nu frostar jag av frysen.

BTW

Introt till "Flyga drake" är banne mig bland det snyggaste jag sett i introväg. Värt hela filmen för textfantaster som jag.

Imelda Marcos

Birgitta på jobbet hade nya (smakfulla) lackstövlar och vi började prata om passion för skor. Och då nämnde hon någon som får Carrie Bradshaw att blekna. Nämligen Imelda Marcos.

Imelda var gift med före detta Filippinska presidenten Ferdinand Marcos från 1954 fram till hans död i slutet av 80-talet.

1986 tvingades makarna i exil och de amerikanska myndigheterna väckte åtal mot paret för svindleri och förskingring. Fyra år senare stod hon inför domstol, anklagad för att ha stulit 105 miljoner dollar, men frikändes. Sedan dess har hon återvänt till Filippinerna och ställt upp i presidentvalet två gånger - och förlorat lika många gånger.

Efter att paret tvingats lämna Filippinerna hittade motståndsstyrkorna i hennes garderob i presidentpalatset 3 000 par skor, 500 behåar och 200 höfthållare.

Vill ha, vill ha hårt

SOM jag vill ha den här klänningen. Skulle vara perfekt på 30-årsfesten jag ska på om några helger. Men. Den finns bara på H&M Trend, och H&M Trend finns bara i storstäderna. Suck! (Bilden kommer härifrån.)

Bäst just nu

Skiva: Darling Håkan Hellström är tillbaka med "För sent för Edelweiss". Minns när jag såg honom i sjömanskostym på Hultsfred och skrev en hyllningsrecension. Han är grym på skiva, Håkan, men ännu grymmare live. Såg honom också samma dag som jag var beräknad att föda Siri. Utanför staketet på Piteå dansar och ler.

Under sommarens festival är det dags igen, då ska jag stå nedanför scenen som betalande konsertbesökare, för jag ska varken vara höggravid eller jobbande.

På Håkans hemsida kan man förresten beskriva sin känsla för Håkans musik med en bild, bilden ska sedan tryckas upp på t-shirts. Här finns massa fina bidrag.

Dvd: Thrillern "Bristande bevis" med Anthony Hopkins och Ryan Gosling (från tårdrypande, superfina "Dagboken - jag sökte dig och fann mitt hjärta") och franska "Berätta inte för någon" (för åtta år sedan föll Margot Beck offer för en seriemördare. Hennes man Alexandre lever på tomgång, helt absorberad av smärtsamma minnen och sitt jobb som läkare. Så kommer ett tecken på att Margot fortfarande lever).

Biofilm: Såg "Flyga drake" igår. Fantastiskt vacker, vilka drakflygarscener och vilken historia. Kvalar definitivt in som en av de bästa filmatiseringar av en bok jag någonsin sett. Se den, se den, se den!