* * *
Korsordsfingrar. Rufsigt fläthår.
Att luta sig över henne och placera näsan i den där gropen i nacken. Jag vet att den finns där och jag vet hur ljuvligt mjuk den är.
Att krypa ner i sängen för att väcka om morgonen. Sovvarm flickkropp. När fingertopparna nuddar den ljuvliga passagen från käkbenet och mot hennes öra. Den kropp som funnits så nära min i snart tio år. Hur den passar ihop. Hur den passar och hur den mjukar upp mig och gör mig så mycket helare.
Hon.
Hon är min värld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar