* * *
Det är en onödigt kall måndag i en ändlös januarimånad. Vi har kommit hem efter välkommen vardagsmiddag hos farmor och farfar. Kålpudding, hemkokt lingonsylt. God efterrätt och rykande varmt te.
Huset knäpper och knarrar i kylan. Det drar in kylstråk från våra fönster.
Så slår min Siri på en mjuk sång och lägger armarna runt min midja. Jag lyfter upp henne och vi dansar stilla under köksklockan på väggen.
Och just där och då, finns det ingen annan plats jag hellre vill vara på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar