Att sammanfatta en midsommar

* * *

Så har vi firat midsommarhelg.

Åtta vuxna.

Sju barn.

Tre hundar.

Vi har haft en husvagn på gården med sova-över-främmande och vi har kalasat från fredag dag till lördag eftermiddag (med paus för sömn, såklart).

Vi dukade upp för lunch med sill och potatis och västerbottenspaj och rökt lax och annat gott.

Snapsglasen åkte fram. Det gör de en gång om året.

Tradition!

Det är sextonde året i rad vi firar midsommar hemma hos oss (även om 'hemma' varit på olika ställen under de åren). Vi pratade om minnen från de olika åren och skrattade gott åt roligheter.

Fint att man kan hålla i traditioner även om liven förändras.

Dagen till ära slog den första vallmon ut.

Ett konstverk i detaljer.

Och snart är det pionernas tur.

Siri plockade blommor till vart bord och efter lunch och en läskande Moscow mule-drink i gassande sol tog vi hundar och en del av barnen och strosade till lekpark.

Sedan fortsatte dagen med kaffe och cheesecake och sen middag med plockmat. Bland annat smakade jag val för första gången.

Barnen varvade mellan att se film och hoppa studsmatta tills vi rundade av festligheterna efter midnatt.

Dagen efter fortsatte umgänget, direkt våra husvagnsgäster vaknade.

Sedan anslöt resten av midsommarfirarna för en brunch / lunch ute i solen.

Det är kanske det lyxigaste av allt, att få så mycket tid att umgås med varandra och allt blir liksom så anspråkslöst när man hjälps åt att fixa och plocka fram och diska.

Siri hade bäddat mysigt i skuggan på verandan.

Resten av helgen har vi kört diskmaskiner och plockat och varit på släktträff utanför Skellefteå.

Jag har hållt i träningen trots att jag har en inflammerad vänsteraxel deluxe. Jag väntade bara på det, när jag var på ryggbehandling förra veckan gjorde min ryggbehandlare en rörelse som jag vet att jag behöver ibland men som jag också vet att jag har väldigt ont av i cirka en vecka.

Nu trodde jag att jag klarat mig, för smärtan dröjde. Men nu. Inflammerat så det liksom dunkar i hela axeln, hela tiden. Jag hoppas att det ger sig.

Vi har också haft små guldstunder i värmen. Jag och Siri cyklade och handlade i lördags kväll och tog vägarna via hamnarna hem. Värme, människor i rörelse överallt. Sommar!

Och en fin hundpromenad i morse med fina samtal. Att ha tid för alla de där små stunderna och orden som hinner pratas. Det är också ledighet.

Sedan skulle Siri för första gången besöka en nyfunnen vän, så jag transportsprang med henne några kilometer dit och joggade sedan hem. Det var varmt och flåsigt, men när jag avverkat kanske sex kilometer hittade jag in i takten igen. Även om jag inte springer så mycket nu, vill jag ändå hålla i löpningen.

Så kom och gick en midsommarhelg och den bjöd på finväder och glada minnen att tänka tillbaka på.