Vår dvärgko

* * *

Näj!

Är det sant?

Leslie undrar om vi inte är riktigt kloka som tänker lämna henne i flera dagar.

Men det är sant. 

Tre fjärdedelar av familjen åker till Stockholm med start ikväll och en fjärdedel stannar med mormor och hennes man.

Crazy eyes.

I fyra månader har hon bott med oss nu, vår fläckiga dvärgkossa.

Och vilken skillnad det är när man tänker tillbaka.

Första tiden sov hon mest. Tjöt om hon inte hann in på toaletten innan dörren gick igen (det händer dock fortfarande).

Hon trodde att hela världen ville hälsa på henne när vi gick utanför huset.

Nu löper hon för första gången. Är trött av värmen. Men när vi är ute på promenad går hon för det mesta utan koppel. Lyssnar fint till sitt namn och har avslutat hundkurs nummer ett.

Hon är en riktig pärla. Och en gräsbetande, fläckig varelse. 

Därav namnet dvärgkossan.

Hon är absolut inte frälst på att vara själv, men när man cyklar in på gården ligger hon som en sfinx på fönsterkarmen (vi borde nog förstärka den om hon tänker fortsätta med den vanan).

De här tre fjärdedelarna av familjen som lämnar henne för några dagar, de har alla fallit för de där semideprimerade ögonen.

Se bara.

Och så öronen. Alltid smutsiga i mungipe-nivå.