* * *
På fredag går vår nioåriga älskade ut lågstadiet.
Jag minns fortfarande bilden jag tog av henne. Hon cyklade framför mig i sin gula hjälm, på väg till första skoldagen.
Hoppar jag ännu längre tillbaka i minnet minns jag så väl hur jag och hennes pappa resonerade kring att välja en skola "åt fel håll". Att det skulle vara värt de fyra åren av extra mil. För utemiljön, för utetänket, för den trivsamma stämningen.
Och vips har de fyra åren gott och vi känner alla, att det har vart så värt.
Ett sista stort och modigt utvecklingssteg avrundade hon tredje klass med.
Redo att börja fyran och att dansa på skoltid.
Nu hjälper hon ofta till med hund-lillasyster. Går hem efter skolan och tar vid några eftermiddagstimmar.
Så i veckan har vi lagt sista strykningen vid den aprikosskiftande klänningen. Vi har flätat och lockat och jag har lovat en aningens mascara och läppglans.
Det är oändligt vackert, att få följa med henne, vår fräkenfina, mjukvarma och evinnerligt älskade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar