Och i våra hjärtan fanns det plats för en till

* * *

Det här är Leslie.

Hon är en Basset-tjej på fem månader och nu är hon en del av vår familj.

Hon har ofantligt långa öron.

Och bebistassar.

Hon kunde inte bo kvar hos sin familj i Sundsvall, inte på grund av henne, utan på grund av omständigheter med hennes människoflock.

Så i går körde vi tur och retur för att hämta henne.

Hon busar korta stunder, men vill mest av allt ligga i famnen och mysa.

Älsk på extrahuden under magen.

Men hon verkar inte ledsen. Ja förutom den automatiska ledsenheten i hennes hängiga ögon.

Men ni ser ju, det finns redan ett band mellan de här två.

Hela bilresan igenom låg hon och sov i min famn.

Och i natt sov hon mellan oss i sängen. Nio timmar i sträck. Vi var bara vakna två svängar av att Lilla L hade hicka.

- - - - 

Ja, så nu har vi en hund i familjen igen. En knubbig fyrbenting med hängögon och öron så långa att hon snubblar på dem. På ett sätt har det tagit oändligt lång tid att komplettera familjen med en ny medlem och på ett annat sätt gick det hur fort som helst.

Det är lite svårt att förstå.

Men bra, det kommer det säkert att bli.