Med en trilskande nacke

* * *

En till bild i spegeln. Till julafton tråcklade jag upp min långa klänning till tunika istället. Vet inte hur många gånger jag sytt om den klänningen nu.

I dag är jag inte lika finklädd. När makens väckare ringde kvart över fem i morse vaknade jag med. Med kramp i höger sida nacke. Jag låg kvar i sängen, masserade och stretchade lite. Andades. Men det gjorde så ont att jag inte kunde somna om. Så jag trampade nerför trappen, tog en värktablett och la mig under värmefilten. Somnade efter en stund och klev upp när Siri kom ner vid åtta.

Sedan dess har jag mest stått vid köksbänken. Jag och Siri har förberett paj och dessert till nyårsafton och påbörjat lite fix inför middag med vänner ikväll. Det är rätt skönt att stå, bättre än att sitta. Och innan vi drog igång bakning och matlagning yogade vi framför kaminen och jag känner att det sitter någon slags låsning i bröstryggen och revbenen. Det är därifrån det onda kommer.

Nåja. Det är länge sedan sist. Synd bara att alla rygghjälpare är bortresta. 

Nu pausar jag med en kopp kaffe medan barn, kusiner och bästa-kompis leker kurragömma genom huset.

Sedan börjar det närma sig slutet på 2015. Ett år då jag brottats mycket med mina ryggproblem, blivit bättre och fått bakslag. Det är året då allt blev skakigt och tråkigt på jobbet och året då vi åkte på den underbara resan till Thailand. Och såg bokskogarna i Skåne, glimtade på Köpenhamn och strosade i Göteborg.

Om nästa år tänker jag: Att jag vill se på jobbet med möjligheter och nyfikenhet, att jag vill springa maraton och att vi äntligen ska få en hund i familjen igen.